Runt nyår gick jag med i utmaningen 100 träningspass innan midsommar, en utmaning som denna eller liknande utmaningar kan vi tycka olika om. Jag har full respekt för de som känner att det stressar och att all träning är bra träning, det sista håller jag definitivt med om.
För mig motiverar det dock och ger en extra pepp i att följa och hålla mig till min träningsplan. När 7 veckor av året har gått kan jag se att jag ligger i fas trots att jag varit krasslig sista veckan och stolt över mig själv har avstått från träningen. För mig finns det två delar i utmaningen, dels motiverar den mig till att hitta de där passen jag kan göra hemma på kvällen när dottern lagt sig, eller att hitta tid för ett morgon pass. Känner jag mig trött kan jag planera om men utmaningen motiverar mig att inte skita i att träna utan hellre tänka om och anpassa mig efter dagsformen. Utmaningen hjälper mig att lyssna på kroppen och verkligen få träningen genomförd.
Den andra sidan är att just denna vecka började en rosslig hals göra sig påmind under Tisdagen och då vi hade friluftsdag onsdagen ville jag inte bli sjuk till den… så avstod träningen tisdag och onsdag morgon. Det är ganska bra för att vara mig, tidigare hade jag kunnat köra på för att sen bli sjuk längre och tappa motivationen under en längre tid istället. Nu blev jag dock rejält förkyld under fredagen och har varit ganska sliten under helgen. Men kände redan igår att det vänt rejält och idag känns kroppen redo för ett lugnare ”rehab” pass. För mig hjälper det att tänka långsiktigt och inte stressa på ett träningspass, jag ska hålla och orka till midsommar. Jag har även de senaste veckorna sett att det är möjligt för mig att lägga in fler än de snitten på 4 pass per vecka som behövs för att gå i mål, och på det sättet kunna vila eller vara sjuk i lugn och ro när det behövs.
Med hästar som ska tränas, barn och en man som jobbar mycket kväll och helg gäller det att hitta träning som kan utföras hemma i trädgården eller anpassas efter mig. Jag har tillgång till en crosstrainer hemma som jag använder en del. Annars är smarta tekniken en väldigt bra träningskompis. Jag har någon app för styrketräning i mobilen, jag använder video från Youtube för att träna HIIT intervaller och få upp pulsen, när underlaget tillåter springer jag intervaller i min trädgård. Träningen behöver inte alltid vara omständig eller ta tid, 30 min och få upp pulsen ordentligt är definitivt bättre än ingen träning och jag känner att jag mår bra av att verkligen få upp pulsen när jag tränar hellre kort och intensivt ofta än länge och mer sällan. Förr kände jag ofta att träning skulle vara länge, nu ser jag hellre ofta. Jag försöker hitta variation och anpassa träningen efter mig och min kropp. Jag vill springa men behöver göra det med måtta efter mina knäoperationer och lägger nu mer tid på att försöka öva upp lite tempo när jag springer (jag är en långsam löpare som satsar på att bli lite snabbare), jag behöver styrketräna nämnda knän, mina axlar utifrån småskador sen behöver min bål styrka för min ridnings skull.
När jag började fundera över det här blogg inlägget tänkte jag att det handlade om mig och 100 pass innan midsommar men lärarhjärnan spann igång på detta med motivation, sporrande och stressande och hur olika vi är i det avseendet… jag får återkomma till det i ett senare inlägg.
Solskenslady lärare och mamma 