Från SoLen till Lyftet

När vi började terminen avslutade vi även SoL-Språk och Lärande genom att vi redovisade våra slutuppgifter i grupper. En väldigt givande dag att få lyssna på kloka inspirerande kollegor som har gjort spännande uppgifter i sina respektive grupper och ämnen. Den viktigaste lärdomen och insikten måste vara att vi inte nog kan förstärka våra begrepp och genomgångar med bilder. Utmaningen blir att hitta lämpliga bilder till olika abstrakta ämnesområden.

Från SoL kastade vi matematiklärare oss in i mattelyftet och idag hade vi tredje tillfället. Vi har valt att börja med modulen Taluppfattning och tals användning. Ett viktigt område att utveckla tillsammans. I början har det varit lite trevande, men en hel del känner vi igen från SoL, slutsatserna från förra tillfället handlade om att ge eleverna tanke och reflektionstid vilket varit centralt även i SoL arbetet. Att i mina genomgångar att strukturerade frågor som väcker elevernas tankar och får dem att reflektera om inte i storgrupp så i alla fall enskilt och i par… Är det viktigt att de säger saker i storgrupp om jag har möjlighet att gå runt och lyssna när det samtalar i mindre grupper? Att kunskapen utvecklas tillsammans med andra kan inte nog understrykas men att vi verkligen ger varje elev möjlighet att tänka själv för att sedan kunna bolla vidare med någon eller ett par kamrater.

Att arbeta med gruppen och skapa en lärmiljö blir minst lika viktigt, ett klassrum med högt till tak där eleverna vågar ge uttryck för sina tankar är en viktig del för att utveckla den kommunikativa förmågan i matematik och alla skolämnen överlag.

Vi har diskuterat olika ”problem under våra träffar, äntligen blev det lite livliga diskussioner och vi kunde tycka och tänka, för vitsen med det kollegiala lärandet bör väl ändå vara att vi utmanar varandra i våra tankar och hur vi resonerar, i den diskussionen där vi vågar ge uttryck för det vi tycker även om det inte är lika så möts tankar och vi utvecklas av att få stöta och blöta det vi tänker och tycker. Ibland tror jag vi i skolan och kanske även i delar av livet och samhället är rädda eller ängsliga för att tycka olika.. men det är ju de olika tankarna som utvecklar oss… att ibland våga tänka om och förändra våra åsikter och ibland träna oss i och vässa argumenten för just den åsikten. Vi är ibland snabba på att försvara oss utan att faktiskt lyssna in vad den andra personen har att säga, men det känns som vi mer och mer vågar landa i att det inte var farligt att ha olika åsikter. Det är just den egenskapen som kommer utveckla oss tillsammans. Vill vi att eleverna ska våga ge uttryck för sina olika åsikter och tankar behöver vi som pedagoger träna det för oss själva… för att vara goda förebilder för de ungdomarna vi möter.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s