Simglasögon….

Ja det blev en märklig överskrift på det här inlägget. Men ett par rosa simglasögon har fått mig att reflektera lite extra över det här med stödmallar och hjälpmedel till eleverna i skolan.

Att ett barn eller för den delen en vuxen med rörelsehinder ska få använda rullstol är nog ingen som ifrågasätter. Att en elev med diagnostiserad dyslexi får hjälp med att skriva och läsa, ifrågasätts heller inte längre.

Det finns hjälpmedel som är självklara för de flesta men sen finns en diskussion om hjälpmedel och stödmallar när det är ”mindre uppenbara bekymmer”.

Ett exempel skulle kunna vara att ha tillgång till en multiplikationstabell när eleven känner sig osäker på tabellerna men att kunna dem eller kunna se dem underlättar det vi just nu tränar på i matematik. När vi tränar procent av ett tal eller förkortar bråktal är lysande exempel på när det underlättar enormt att kunna sina multiplikationstabeller. Ska jag som lärare då låta eleven falla på att den inte kan tabellerna och därmed även få svårare att lära sig det andra vi tränar eller kan eleven ha sin lilla fusklapp och träna samma som övriga klassen? Ska jag låta eleven som har svårt att läsa träna läsning när vi ska läsa om fotosyntesen i NO eller ska eleven få träna fotosyntesen genom att lyssna och därmed få samma chans som de läsande eleverna att utveckla sin kunskap om fotosyntesen? Att ha ett stöd med frågor som underlättar struktur och minnet vid problemlösning i matematik är en tredje variant av hjälpmedel. För mig är svaret självklart.

Använd stöd, mallar och verktyg!! Det jag gör med hjälp idag. Gör jag på egen hand nästa gång. Fundera gärna på hur du själv gör när du gör något du inte tidigare gjort.

Ibland hamnar vi dock i debatten, Men det är bättre och se vilka som behöver innan vi delar ut? De som inte behöver varför ska de få?

Låt mig berätta om min dotter, hon har alltid haft det kämpigt med att få vatten i ögonen. Det har hämmat  henne i simutvecklingen och framförallt doppa huvudet. Hon har länge kämpat och velat lära sig simma och vara under vatten. Under veckorna här har hon på den simskola vi gått fått använda sina simglasögon när hon vill. ( vilket inte varit självklarhet på tidigare simskolor) Vet ni, utvecklingen är enorm och framförallt så använder hon dem absolut inte hela tiden. Hon försöker ofta utan. Men tryggheten att FÅ om det behövs har gjort att hon nästan lärt sig simma och nu frivilligt leker och hämtar saker på botten. Det hände inte tidigare trots att viljan fanns, det var för obehagligt i ögonen. Tack till de rosa simglasögonen. Snart simmar hon även utan dem, jag är övertygad. Utan dem hade vi inte kommit lika långt.

För mig är det här ett bevis för att ett hjälpmedel eller en stödmall inte hämmar någon elevs utveckling. Till den som behöver hjälpmedlet/stödmallen  kommer den bidra till utveckling. Den elev som inte behöver den kommer högst troligt inte att använda stödmallen eller hjälpmedlet. Kanske finns det elever som når ”längre”… det vill säga de som ligger på en högnivå utan stödmall eller hjälpmedel, de kan kanske nå ytterligare en nivå eller utvecklas snabbare med hjälp av det fast vi som lärare egentligen inte sett att behovet funnits. Jag tror inte vi ska vara rädda att det ska stjälpa eleverna. Ge eleverna alla möjliga verktyg. De som behöver verktygen kommer lyckas bättre och de som inte behöver dem kommer inte använda dem. Låt eleverna slippa misslyckas i onödan.

image

image

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s