Kategoriarkiv: integritet på nätet

MIK-del 1

MIK står för Media och informations kunnighet, begreppet lanserades av 2011 av Unesco.  Förra veckan var vi på MIK-dagen i Norrköping som ordnades av FilmÖst.

Helena Dal  och Elza Dunkels pratade om hur unga behöver stå emot mycket tryck de utsätts för på nätet. För att kunna lära sig att stå emot behöver de kunskap och utbildning om nätet, dess fördelar, nackdelar, möjligheter och hur vi kan vara rädda om oss. Unga är nyfikna och vill utforska. Vi vuxna är ofta snabba att säga stopp, förbjuda och stänga av. Men både Elza och Helena menar att vi istället behöver utbilda våra ungdomar i olika sociala medier och andra företeelser på nätet. Genom att ge ungdomar ökad kompetens och genom att finnas på nätet och i sociala medier tillsammans med våra ungdomar kan vi bättre skydda dem, eller i alla fall utbilda dem till att tänka efter och skydda sig själva. Om vi stänger vissa appar eller andra sidor, kommer mest troligt ungdomarna vara där ändå och vi missar lärandet. Stäng inte periscope, använd det istället, hur ska den användas, när kan den vara nyttig?! Vem får jag filma, är det ok för den personen. Det finns många viktiga diskussioner att lyfta tillsammans med ungdomarna och våga gå in i. Kanske kan vi filma våra matematikdiskussioner?

Även om vi har tillgång till allt mer kunskap via nätet så finns en risk att kunskap och information blir mer och mer fragmenterad. Det jag tidigare sökt på, läst eller tagit del av påverkar de förslag som dyker upp i mitt flöde eller mina sökningar. Det finns en risk att det jag tar del av blir allt smalare,  ”som man ropar får man svar”. Det vill säga det jag sökt efter kommer påverka förslagen jag får i fortsättningen.

Därför blir skolans roll viktig i att visa på bredd och utbilda i hur internet och sociala medier kan användas på ett rikt och utvecklat sätt. Ungdomarna behöver träna sig i att hitta information, kunna värdera den och vara kritiska till vilka källor som publicerat eller vem som har delat informationen de använder. Vem har publicerat detta och vad har den personen för syfte? Ungdomarna behöver tränas i att kunna hitta den information de önska.
Elza pratade vidare om olika rädslor för nätet. Rädslor mot det nya har alltid funnits, böcker eller skrivkonsten skulle göra människor dummare då vi inte behövde ha lika mycket i utantill kunskap. Miniräknare skulle fördumma oss när det konkurrerade ut räknestickor, exemplen är många. Istället för att vara rädda behöver vi fundera över hur det här kommer påverka ungas framtid och vilka förmågor som blir viktiga för dem i deras framtid.
Wikipedia  har ansetts som en farlig kunskapskälla för att vem som helst kan ändra i den. Men en inaktuell lärobok? exempelvis i geografi när nya länder kommer till eller en NO- bok där forskning blivit inaktuell. På Wikipedia kan vi se historik hur informationen ändrats och se vad som kommit till eller tagits bort över tid, vilket kan vara bra diskussionsunderlag. Wikipedia har dessutom en kontroll där information ständigt granskas.
Våga tänka efter innan vi skriker efter förbud, att vi ska stänga eller inte använda. Var där, lär tillsammans med ungdomarna och var nyfiken på alla de nya apparna som kommer. För utvecklingen av appar och annat sker hela tiden, inget är statiskt, det är bara vi själva som kan påverka vår inställning och nyfikenhet på det nya som kommer.
Tänk efter före, handla inte alltid utifrån den första känslan utan fundera över hur du ska bemöta det nya.

Internetdagarna 2013

Jag och Sara var på internetdagarna 2013 och inriktningen Internet i skolan- elevers integritet på nätet. Utifrån att vi tillsammans besökte dagarna och gärna vill dela med oss av det vi fick lyssna på där och våra reflektioner kring det skriver vi nu detta blogginlägg gemensamt.

 

Integritet på Internet är en viktig och aktuell fråga att diskutera både ur ett lärarperspektiv, men också ur ett föräldraperspektiv. Flera talare underdagen visade och berättade exempel där digital publicering stärker och utvecklar elevers lärande, det blir viktigt på riktigt och de kan få återkoppling från fler när deras arbeten blir publika på nätet. Att publicera ett arbete på exempelvis en blogg stärker språket, utvecklar användandet av de ämnesspecifika begreppen och leder till att eleven kan få feedback och utveckla sitt lärande. Det är dock viktigt att fundera på vad vi publicerar, hur vi publicerar och att vi tillsammans med eleverna diskuterar etik på nätet. Hur vi uttrycker oss mot varandra och vad vi vill visa om oss själva är lika viktigt samt att  hitta vår personliga sfär som vi är trygga i.

 

Dagen började med att vi fick lyssna på Wikipedias grundare Jimmy Wales som pratade om att Wikipedias mål är att all världens kunskap ska vara tillgänglig för alla. Ungdomar som växer upp idag – våra elever – har växt upp med Wikipedia och de tänker att ett uppslagsverk eller en encyklopedi är ungefär som Wikipedia. Jimmys budskap var att ha tillgång till kunskap är viktigt och att vi skapar fria oberoende kunskapskällor som är tillgängliga för ALLA i världen. Wikipedia önskar kunna utveckla detta så fler och fler människor kan ta del av den fantastiska kunskapsbank som finns på nätet.

 

Rebecca Mackinnon, bland annat språkrör och författare som har skrivit en bok i ämnet om det fria Internet. Hon pratade om den globala rösten och hur vissa delar av världen stänger ex YouTube som kanal för att det blir en del i kampen mot orättvisor.

 

Anette Holmqvist från skolverket inledde själva spåret som vi valt, om barn och ungas integritet på Internet. Hon talade om hög tillgång av datorer i skolan, i grundskolan har i stort sett alla lärare egna arbetsdatorer och det går 1 dator på 3 elever i genomsnitt. Den pedagogiska användningen är inte alltid lika hög, den är högst i ämnena svenska och samhällskunskap. Skolverket kommer med rekommendationer om hur vi ska och kan arbeta med Internet och IT-kompetens i skolan. Hon pratade om vikten av att förebygga kränkningar på nätet. I lgr11 står det skrivet mycket om att vi ska använda IT, i bild och svenska finns utskrivet att vi ska arbeta med integritet och i alla de teoretiska ämnen ingår det att arbeta med källkritik. På kollakällan.se finns goda exempel och bra material vi kan använda i skolundervisningen. Anette avslutade med att bolla över till nästa talare – Edward Jensinger som talade om molntjänster och GAFE det vill säga Google apps for education.

 

Edward Jensinger betonade vikten av att GAFE handlar om pedagogik och ska inte användas för att lagra personliga data för det krävs ”säkra” lagringsplatser och inte molntjänster. Malmö stad har ändå jobbat fram ett avtal med Google apps som deras jurister godkänt. I den processen handlade det om att juristen måste få förståelse för vad tjänsterna ska användas till, att se pedagogikens vinster och förstå de pedagogiska tankarna. Han pratade om att vikten av att göra riskanalyser av hur det kan gå fel och missbrukas. Det handlar om att utbilda pedagoger om vad som kan ligga i GAFE, om personal gör misstag ska det upptäckas och tas bort följt av diskussioner. GAFE handlar om att skapa gemensamma planeringar och att kunna jobba med feedback och feedforward direkt till eleverna. Edward betonade att även utan avtal kommer pedagoger använda Googles tjänster i sin undervisning men då utan upphovsrättsavtal. På vanliga Googlekonton äger Google materialet medan i GAFE äger skolhuvudmannen materialet.

 

Jessica Helin MSB- myndigheten för samhällsskydd och beredskap pratade om informationssäkerhet och vad det innebär. De finns tre huvudord i området.

Tillgänglighet

Riktighet

Konfidentialitet

För vem ska det vara tillgängligt, finns det tillgängligt för den som behöver.

Vem står bakom och är det som skrivs sant?

Konfidentialitet handlar om att det (eller den informationen som finns om oss) inte behandlats av obehöriga. Finns det exempelvis uppgifter om oss i en databas ska kedjan av vilka som behandlat och haft tillgång till informationen kunna spåras. Barn och unga är vana IT-användare men behöver förstå hur den information de delar och tar del av har kommit till och vem som kan ta del av den. Vi behöver utbildas i vad de finns för risker, hur vi skyddar och sprider information vem som är vem på nätet och vad som är sant eller falskt.

 

Kristina Alexandersson, chef för Internet i skolan, arbetar på webbstjärnan.se. Kristina talade om integritet och hon berättade om sin son som inte ville dela saker med sin lärare. Det angick inte henne menade sonen utan den tillhörde hans personlig sfär, som han inte ville dela med vem som helst. Hon nämnde vidare att integritet är situationsberoende och oavsett är det viktigt att ta ställning. Tekniken påverkar integriteten, det handlar om lagring och kopiering, min statusuppdatering eller ett blogginlägg kan jag radera, men det kan vara sparat i ett cache-minne, någon kan länka till den eller spara den hos sig. Vad som är integritet för mig kanske inte är det för dig?  Jämför med hur vi är mot varandra på exempelvis en arbetsplats, några pratar mycket om sitt privatliv, andra inte alls. De viktiga är att vara medveten om att det vi uppdaterar kan spridas. Elever har rätt till utbildning i ämnet, men vad kan vi begära att elever delar med sig av? webbstjärnan.se tillhandahåller materiel om hur vi kan jobba vidare i frågan.

 

Mr Google himself, David Mothander, som arbetar på Googles kontor i Stockholm, berättade om fördelarna med att Google samlar in och lagrar data, om du exempelvis söker restaurang är du troligen intresserad av en restaurang nära där du befinner dig inte på andra sidan jorden. Den ENORMA mängd information som finns på Internet är svår att sortera i. Google vill stötta dig i detta. All samlad informationen på Internet 2010 var så stor att om den skulle tryckas i bokform skulle vi kunna stapla böcker mellan jorden och Neptunus 20 gånger. Det är inte lätt att själv söka ”fritt” i den kunskapsbanken.

 

Integritet i en digital kontext var något han lyfte fram och vi känner alla i hela världen genom sex stycken länkar, jag känner någon som känner någon osv. Via sex personer känner du världen och dessa sex personer är snart bara fyra. Han avslutade med att ställa frågan vem som lär barnen vad som är sant på nätet och vad som inte är sant. Då är vi återigen delvis tillbaka i källkritik och hur vi lär barn och unga detta.

 

Som avslut på dagen var det sex verksamma pedagoger som höll varsitt iginite talk. Barbro Holmgren var först ut. Hon är verksam slöjdlärare och ställde sig frågan om hon hängde ut sina elever på nätet genom att de fick publicera sitt arbete på olika sätt. Genom att eleverna fick visa upp sitt arbete berättar hon hur de (eleverna) ansträngde sig mer och hur de utvecklade ämnesspråk, vad de publicerade och hur de uttryckte sig. Hon pratade om att alla vill bli sedda och bekräftade och att det handlar mycket om att lyfta inte sänka. Det ska vara viktigt på riktigt!

Svaret på frågan om hon hänger ut sina elever är nej, det positiva överväger och arbetet med att medvetandegöra för eleverna vad de publicerar och i vilket syfte, tränar dem i nätetikett.

 

Jonas Bäckelin var nästa talar ut och han talade om att samla digitala identiteter. Han berättade om sitt arbete med eleverna där de publicerat på nätet och hur de fått svar från olika experter inom de områden de skrivit.

 

Ylva Pettersson har aktivt diskuterat hur det material hon och henne elever skapar på nätet kan användas av andra och att de tycker det är viktigt att andra kan ta del av vad de framställt. Genom diskussionerna om att dela eller ge bort lär de sig att respektera andra och upphovsrätt och de bygger sina beslut att dela och ge bort så att andra kan utveckla och bygga vidare. Vi behöver inte alla uppfinna från början utan vi kan tillsammans nå längre och längre.

 

Elever med neuropsykiatrska funktionsnedsättningar behöver ofta arbeta enskilt men kommer med hjälp av nätet ändå i kontakt med hela världen var en av sakerna Birgitta Wollin lyfte fram. Det de hade arbetat med på sin blogg kom som nummer två när eleverna gjorde googlesök, detta blev forum för många diskussioner bland hennes elever.

 

Andreas Skog var näste talare ut. Skolans demokratiska uppgift, att lära för livet och att träna eleverna att våga ta plats på den digitala arenan var det hans fem minuter handlade om. Vi ska undervisa eleverna i att säga nej till kränkningar oavsett om de sker på nätet eller på skolgården. Vi behöver kunskap i att förstå vad vi ska dela med varandra och vad vi ska behålla i den privata sfären. Han har en dröm om att skapa en värld där det inte spelar någon roll vad du har för hudfärg, kön eller etnicitet.

 

Christina Löving fick avsluta dagen med budskapet att vi måste lyfta in eleverna i diskussionen kring vad som ska publiceras på nätet, vad vi publicerar av andra och att vi frågar innan vi “lägger ut” bilder av personer.

 

Sammanfattningsvis

Det är inte vem som skrivit utan vad som skrivits som ska stå i fokus för diskussioner.

Att få publicera sitt arbete och sin kunskapsutveckling och sina åsikter för en större publik än bara läraren ger fler möjligheter till positiv feedback. Då kan vi även stöta på motstånd, men det är en träningssak och något vi behöver arbeta med i skolan och träna eleverna i. Att kunna föra sakliga diskussioner, föra fram argument för och emot något utan att det blir personliga påhopp är en viktig förmåga både på webben och när vi möts “öga mot öga”. Kanske är det extra viktigt i skrivna diskussioner då vi inte kan tolka kroppsspråk och minspel till det som skrivs, att vi behöver känslor i diskussioner kan vara en orsak till att smilyes och ikoner blivit allt mer vanliga i samband med statusuppdateringar och publiceringar.

De positiva effekterna av att arbeta med Internet i skolan överväger de negativa aspekterna. Det är viktigt att källkritik och etik blir en naturlig del i undervisningen och arbetet med de digitala resurserna. Internet är en stor del av ungdomarnas liv, vardag och framtida yrkesroller, vi lärare och föräldrar behöver tillsammans med barn och unga vara en del av den arenan för att lära dem umgås, arbeta och utvecklas där och i sin digitala kompetens.