Kategoriarkiv: språk och lärande 2014

SoL del 2

Arbete med SoL -språk och lärande fortsätter, för ett par veckor sedan hade vi diskussioner i arbetslagen om kapitel 1 och 2 i Gibbons bok- Lyft språket -Lyft tänkandet. Diskussionerna i min grupp handlade mycket om stödstrukturer och hur vi ska stötta eleverna till att utmanas i sitt lärande. Gibbons (2009) s44 skriver om fyra zoner, Komfortzonen Utråkningszonen, frustrationszonen och lärande zonen.

Skärmavbild 2014-12-20 kl. 07.28.13

Vi lärare behöver skapa stödstrukturer för att hjälpa eleverna att övervinna hinder för lärandet, tillsammans gör vi det på bästa sätt, en elev har ibland större möjligheter att nå målen- visa sina förmågor i vissa ämnen eller med vissa lärare det kan beror på trygghet, relationer eller andra faktorer. Då behöver vi som lärare utveckla undervisning och bedömning så att vi kan ta del av varandras erfarenheter och ha diskussioner som möjliggör att eleven kan tillgodo räkna sig det den visat i ett ämne i ett annat när förmågorna överlappar varandra. I nästa steg gäller det för oss pedagoger att lära av varandra för att utveckla undervisningen så mycket som möjligt att passa så många elever som möjligt. Jag har tidigare skrivit om stöd och att använda stödstrukturer kommer inte att stjälpa någon men kanske kan den hjälpa en elev som den egentligen inte var avsedd till från början.

På Ektorpsskolan har vi förmånen att vi har alla skolformer och vi har mycket att lära av varandra, de lärare som undervisar i två eller tre skolformer kan ta med sig erfarenheter och idéer emellan och stötta för att vi alla ska kunna ta del av tips som är användbara.

Vikten av att vi alla tar ansvar för elevernas språk utveckling och att lärarna i alla ämnen känner att det är deras angelägenhet.

Läsloggen är uppdaterad

 

SoL- språk och lärande part 1

Det här läsåret deltar alla pedagoger på Ektorpsskolan utbildningen Språk och Lärande, i Norrköping förkortat SoL. Det handlar om att lyfta språket i alla ämnen och arbeta språk och kunskapsutvecklande i samtliga skolämnen. Kurslitteraturen vi läser är främst Lyft språket Lyft tänkandet av Pauline Gibbons (2009).  För några veckor sedan hade vi den första utbildningsdagen där vår kursledare Mariana Sellgren föreläste och vi fick möjlighet att i workshops testa några av de aktiviteter Gibbons beskriver i sin bok. Mer reflektioner om boken kommer i ett senare inlägg när jag har arbetat klart med min läslogg inför nästa tillfälle.

Till nästa tillfälle fick vi i uppgift att  tillsammans med eleverna genomföra någon av de aktiviteter Gibbons beskriver i kapitel fyra i sin bok. Jag funderade över hur vi skulle lägga upp det och ville gärna testa något i matematiken. Tillsammans med mina ämneskollegor och vår samordnare (se hennes blogg inlägg om uppgiften) planerade vi en progressiv brainstorming, Gibbons (2009) s 107, för eleverna. Denna uppgift testade vi lärare under studiedagen tillsammans med våra kollegor.

För eleverna gjorde vi tre olika diagram och en frekvenstabell, uppgiften var att reflektera över vad diagrammet eller frekvenstabellen beskrev eller visade och hur det skulle presenteras på bästa sätt. Det fanns ingen text eller siffror som beskrev diagrammen utan de var av mer öppen karaktär eller som Gibbons (2009) beskriver dem ”uppgifter utan tak. Varje grupp fick börja vid ett av diagrammen/frekvenstabellen och brainstorma runt det under 7-8 minuter, de fick sedan cirkulera ett steg till nästa och vidare till nästa 6-7 minuter per mindmap tills de kom tillbaka till den mindmap de började med. Uppgiften var att brainstorma om hur de skulle kunna presentera och förklara respektive diagram eller frekvenstabell på bästa sätt, Länk till uppgiften.

Då fick eleverna kom tillbaka till den de startade med fick de i uppgift att skapa en snygg, tydlig och rimlig förklaring till vad diagrammet/frekvenstabellen visade. Det som var mest positivt med uppgiften var den aktivitet och den muntliga diskussionen som den startade främst i den första klassen vi gjorde uppgiften tillsammans med. Där diskuterades, reflekterades och eleverna tränade sig i att använda sitt matematikspråk för att uttrycka och beskriva runt diagrammen. Det jag uppfattade var att det blev väldigt mycket anknytning till verkligheten och det vi läser i NO och SO under samma tid. Plötsligt blev det naturligt att hitta kopplingar till vardag och samhälle i matematiken, vilket en del elever och grupper annars har svårt för. I den andra klassen vi genomförde blev det väldigt bra, men kanske inte lika snabbt, de ville ha mer bekräftelse på att de var på rätt väg. Jag har jobbat med några liknande uppgifter efter det tillfället, där skulle eleverna efter samma princip skapa definitioner av de olika typvärdena och då hade då blivit tryggare med arbetssättet, kände igen formen,  vilket ökade intensiteten i aktiviteten och i diskussionerna. Det handlar för mig som lärare om att vara tydlig och att jag förmedlar vilka förväntningar och mål  jag har med uppgifterna jag presenterar, för att eleverna ska känna sig trygga och kunna se syftet och målet med aktiviteten.

Jag ser arbetssättet som en bra möjlighet att arbeta med öppna frågor i matematiken och använda det som en väg till att hjälpa eleverna igång med muntliga matematiska diskussioner och resonemang. Det är även ett bra arbetssätt för att tillsammans arbeta fram exempelvis en bra tydlig strukturerad redovisning och att eleverna själva får vara med att arbeta fram goda ”perfekta” exempel på lösningar och redovisningar i matematiken. De tränar sig i att ta hjälp av varandra och utvecklar förmågan att se varandra som en resurs.

För att lära nya begrepp och utveckla förståelsen för begrepp behöver eleverna möta dem på flera sätt att jobba med progressiv minmapping i matematiken ger eleverna möjlighet att börja prata och diskutera matematik och använda sina begrepp när de samtalar. Att bli litterat som Gibbons (2009) s. 81 ff skriver om, handlar om att lära nya ord, kunna använda dem i specifika sammanhang och se hur de hänger ihop i helheten. Att de själva började plocka in andra aktuella ämnen i diagrammen och fundera över geografi, samhällskunskap och biologi medan de resonerade var ett väldigt välkommet inslag, att jag som lärare inte behövde ge dem kopplingarna utan att de sökte dem själva och hittade kopplingar med matematikbegreppen i samhälls -och vardagssammanhang. Gibbons (2009) s.100-101 beskriver att Janus-undervisning bygger på att skapa broar mellan elevernas förkunskaper och bygga vidare på det i undervisningen, vilket jag anser att eleverna fick möjlighet till i den här aktiviteten. Eleverna får även möjlighet att tillsammans utveckla sitt ämnesspråk och hjälpa varandra att gå från vardagsspråk och förståelse av diagrammen till mer ämnesspecifik förståelse och mer användning av ämnesspråk och begrepp, Gibbons (2009) s. 96-97. Jag ser många fördelar med att arbeta med uppgifter liknande progressiv mindmaping för att hjälpa eleverna  att utveckla och använda sina ämnesbegrepp och att de ska kunna sätta och använda dem i sammanhang.