Kategoriarkiv: språk och lärande

SoL -del 3

Idag var det  SoL förmiddag med Mariana, hittills har jag tyckt att uppgifterna och de vi ska göra tillsammans med eleverna har varit väldigt bra och givande. Framförallt i en av mina klasser har uppgifterna med språkutvecklande arbetssätt slagit mycket väl ut och jag kan se hur de tillsammans börjar samtala och använda språket när jag har förberett och genomför olika övningar med dem.

Inför denna gången var vårt uppdrag att observera hos en kollega, att bara gå in i någon annans klassrum och sitta ned en timme och observera kan kännas lite märkligt. Dock har jag blivit observerad – auskulterad av en kollega tidigare och tyckt att det varit givande, bara att någon annan sitter där gör att jag på ett annat sätt reflekterar över vad jag gör och HUR jag gör det. Denna gången när jag observerade skulle fokus vara på om det ställdes öppna frågor, om eleverna fick tanketid och hur vi kan ge stöttning till eleverna för att de ska utveckla språket. Jag upplevde att mitt besök ledde mig till mycket reflektioner, egentligen mer om hur jag gör än hur kollegan gör och det är kanske det viktiga att jag får extra syn på vikten av tanketid, hur kan jag ställa öppna frågor och att jag får idéer om hur vi kan ge stöttning till eleverna. Jag ser det som en del i min utveckling att hitta tiden till att sitta ned observera och reflektera för att kunna använda det för att utveckla mig själv.

Det som blir slående under själva studiedagen och workshopen vi har är att

1. observationerna faller tillbaka och blir en reflektion över den egna undervisning snarare än kollegan vi observerades undervisning. Alla dem jag hade workshop tillsammans med hade gjort reflektioner om den egna undervisningen och hur vi  var och går vidare för att utveckla oss själva och vår undervisning på mest optimala sätt.

2. för att få samtalen och interaktionen i klassrummen att utvecklas krävs det flera ingående delar där tanketid, stöttning och öppna frågor är en stor del av det. Jag som lärare behöver identifiera var jag står i detta och hur jag ska arbeta med mig själv och min undervisning för att eleverna ska kunna dra nytta av och utveckla sitt språk genom lärande och reflekterande samtal-diskussioner.

Det slår mig vilken kunskapsbank- förebilder och reflektionspartner jag har i mina kollegor. Tillsammans av och med varandra kan vi lära oss mycket.. vi behöver tiden och strukturen för att komma till de viktiga samtalen och våga använda tiden till att observera hos varandra inte bara inom samma ämne utan över ämnes gränserna. Jag hoppas detta kan vara ett led in  för fortsatt ständigt utvecklande av vår undervisning.

 

Annonser

SoL del 2

Arbete med SoL -språk och lärande fortsätter, för ett par veckor sedan hade vi diskussioner i arbetslagen om kapitel 1 och 2 i Gibbons bok- Lyft språket -Lyft tänkandet. Diskussionerna i min grupp handlade mycket om stödstrukturer och hur vi ska stötta eleverna till att utmanas i sitt lärande. Gibbons (2009) s44 skriver om fyra zoner, Komfortzonen Utråkningszonen, frustrationszonen och lärande zonen.

Skärmavbild 2014-12-20 kl. 07.28.13

Vi lärare behöver skapa stödstrukturer för att hjälpa eleverna att övervinna hinder för lärandet, tillsammans gör vi det på bästa sätt, en elev har ibland större möjligheter att nå målen- visa sina förmågor i vissa ämnen eller med vissa lärare det kan beror på trygghet, relationer eller andra faktorer. Då behöver vi som lärare utveckla undervisning och bedömning så att vi kan ta del av varandras erfarenheter och ha diskussioner som möjliggör att eleven kan tillgodo räkna sig det den visat i ett ämne i ett annat när förmågorna överlappar varandra. I nästa steg gäller det för oss pedagoger att lära av varandra för att utveckla undervisningen så mycket som möjligt att passa så många elever som möjligt. Jag har tidigare skrivit om stöd och att använda stödstrukturer kommer inte att stjälpa någon men kanske kan den hjälpa en elev som den egentligen inte var avsedd till från början.

På Ektorpsskolan har vi förmånen att vi har alla skolformer och vi har mycket att lära av varandra, de lärare som undervisar i två eller tre skolformer kan ta med sig erfarenheter och idéer emellan och stötta för att vi alla ska kunna ta del av tips som är användbara.

Vikten av att vi alla tar ansvar för elevernas språk utveckling och att lärarna i alla ämnen känner att det är deras angelägenhet.

Läsloggen är uppdaterad

 

Mer lust än diciplin- Relationer istället för eller som väg till ordning

Jag funderar vidare om lusten.. men det här inlägget kommer att ha en liten annan vinkel än de tidigare, men lusten kommer in därför jag tror det hänger ihop med motivationen att lära. För att lärande ska ske måste de, för eleven, finnas lust i form av motivation och förståelse (meningsfullhet) för det som sker i klassrummet eller på någon plats i skolan.

Jag lyssnade för några dagar sedan på podden det är lärarnas fel del 2 om ordning och reda, den skapade mycket reflektioner och igenkänningsfaktor hos mig. I den pratade de om vikten av relationer och att inte hårdare tag leder till ordning för alla elever. De elever som har förmågan, följer de regler som har en vettig grund till att de finns, en regel ska vara motiverad att vi passar tider hänger ihop med respekt och att skapa ett bra lärande klimat, medan att inte bära keps kanske inte har någon egentlig grund i sig. De elever som har möjlighet kommer att följa reglerna oavsett eller med hjälp av påminnelse då och då, men för några finns annat inre eller yttre faktorer som hindrar dem i att följa reglerna, då hjälper inga disciplinära åtgärder alls.

Den senaste debatten har handlat om ordning och reda, uppförande och betyg i det. Att det inte krävs hårdare tag i skolan som Hultén skriver (DN-debatt) “ Inte bara vad vi undervisar om utan också hur är av stor betydelse för hur barn lär och utvecklas. Och barn är inga datorer som ska programmeras, relationer spelar roll. Ropen på att lärare bara ska undervisa och inte behöva lägga kraft på det sociala är absurda”.

Mina reflektioner handlar om att skolan måste bygga på att eleverna ska trivas, känna tilltro till sin förmåga och vilja utvecklas. Gibbons (2009) s. 37 * beskriver om en elev som inte mindes vad hon lärt sig men som mindes hur hon kände sig. För att lärandet ska vara optimalt måste eleverna vara trygga och känna tilltro, betyg blir en stress annat blir en stress. Att vara en närvarande vuxen som skapar relationer blir viktigt i skolan, jag tror det är svårt för att inte säga omöjligt att bara vara lärare och inte jobba med att skapa relationer.

Skoldagarna emellan är viktiga i den processen, exempelvis friluftsdagar, mentorsdagar olika kultur och studiebesök. Dessa dagar har de allra flesta gånger ett syfte hämtat ur läroplanen men de ger samtidigt chansen till att umgås, uppleva tillsammans och lära tillsammans, samspelet ändras, ibland är det eleven som vet mer än läraren och kan få briljera med sina färdigheter. Att vara mentor på mentorsdagar att bjuda på sig själv under en profilvecka eller att vara tillsammans under en friluftsdag skapar relationer på ett annat plan och kan ibland vara en väg in för att kunna arbeta med lärandet i den vanliga undervisningen. Jag minns en elev för flera år sen som jag hade svårt att kommunikationen med, efter en friluftsdag i skidbacken blev det plötsligt lättare, vi hade en gemensam arena och hittade utifrån detta vägar till att börja kommunicera bättre. En del lärare tycks tänka att dessa dagar mest är till besvär men jag tror istället att vi ska utnyttja dem till max och verkligen gå inför att ta tillvara på dem på bästa sätt för att skapa bättre relationer. En elev som har svårt för mitt ämne får en ny chans att visa andra förmågor för mig visa vad den kan kanske får den även möjligheten att utmana eller lära sin lärare något, känslan av att vara bra och få visa det är viktig.

Vi som pedagoger behöver alltid utgå från att vi är vuxna och att eleverna är just elever och de går i skolan för att lära oavsett vad det handlar om, inget är självklart att kunna sedan förut. Vi ska inte bli kompisar med eleverna det är inte det jag vill ha fram, vi ska ha regler vi kan stå för och motivera varför de finns och sträva efter att alla elever som har möjlighet följer dem. Men vi behöver skapa sunda relationer med eleverna som inger trygghet för dem, trygghet för att kunna fokusera på det som är viktigt i skolan, lärandet. Varken betyg eller disciplin leder till lärande utan lust, trygghet, meningsfullhet och motivation, vilket är grunden till att kunna lära och reflektera inte bara reproducera kunskap.

Ropen på att lärare bara ska undervisa och inte behöva lägga kraft på det sociala är absurda. Vi ska utbilda demokratiska medborgare som tror på att deras åsikter spelar roll, sen behöver vi inte alltid tycka lika….Kapitel 1 och 2 i läroplanen säger att vi ska utbilda demokratiska tänkande, reflekterande medborgare som har tilltro till sin förmåga, hur vi ska göra det med mera disciplin och tidigare betyg är för mig en gåta…

  • * Boken Lyft språket, Lyft Tänkandet av Pauline Gibbons från 2009

Kurs om anpassat arbetssätt Sunne 2014 del 2

Idag har eleverna och kursdeltagarna varit på plats, fas två av kursen enligt kursledaren. Kursdeltagarna är på plats och har mycket teori, eleverna är på plats och vi kan arbeta med och utvärdera det upplägg som är planerat till veckan, har möjlighet att förändra det som eventuellt inte fungerar. Vi har med de tre eleverna, jag möter mest, introducerat tema Halloween genom att titta på den korta presentationsfilmen av vad Halloween är, se gårdagens inlägg. Nästa steg var att arbeta med en mindmap som visar hur temat kommer att kopplas till olika uppgifter i skolämnena. Eleverna har även sina personliga scheman och arbetsbeskrivningar anpassat för var och en av dem på sina platser.

Arbetet idag handlade främst om svenska och att skriva en historia eller en novell, då det är tema Halloween fokuserade vi på spökhistorier. Vi pratade om hur en historia är uppbyggd med en inledning, en händelse -konflikt och en avslutning. Eleverna fick sen med hjälp av lite olika stöd skriva sin egen spökhistoria. Fokus var att arbeta med skriftspråket och ha utgångspunkt i hur vi kan hjälpa varandra. Att ge eleverna verktyg för att skapa och utveckla egna texter. Olika idéer hur man kan komma igång med skrivandet. Arbeta med mall, vad innehåller en inledning, vad innehåller en huvuddel-händelse i historian och hur avslutar man den. Ett annat sätt är att få fortsätta på någons inledning och utifrån det skapa sin historia eller novell. Ett sätt är att arbeta utifrån bilder och använda dem som stöd i att skriva och berätta en historia.

Jag har arbetat lite med matte och problemlösning utifrån att använda en mall över fyra-fält, hur kan jag lösa ett matteproblem, rita, gissa/testa, formel/räknesätt eller mönster. För att tydliggöra att det finns olika metoder och träna förmågan att reflektera över vilken metod som passar bäst till vilken uppgift.

Dagens påminnelse, alla människor vi möter gör så gott de kan utifrån vad de vet, de har upplevt och sina förutsättningar. Det gäller oss alla. Det gäller elever i skolan och människor vi möter i andra sammanhang. Vi strävar alltid efter att anpassa oss men stress från olika håll gör det ibland svårare. Förändringar otrygghet och nya miljöer kan vara stressande och göra oss alla mer oflexibla. En person med en diagnos har i de lägena då ofta svårare att behålla kontrollen över sina känslor eller själva dämpa dem. Vilket kan vara svårt hos oss alla när vi har stresspåslag från många håll på en gång. Det vi kan förändra är miljö, struktur och bemötande för att underlätta för eleverna att lyckas i skolan. Ansvaret för dessa anpassningar ligger alltid hos oss pedagoger.

Kurs om anpassat arbetssätt Sunne 2014 del 1 ”tema halloween”

Denna veckan är jag på utbildning i Sunne ordnat av utbildningscenter autism, kursen leds av fyra pedagoger anställda av utbildningscenter autism, dessa pedagoger arbetar normalt i andra verksamheter runt om i landet och hyrs in av utbildningscenter för dessa kursveckor. Utöver de fyra lärarna på kursen finns två hjälplärare och två medhjälpare med för att stötta och vara en del i kursledningen, dessa fyra platser räknas dock som utbildningsplatser. Under veckan kommer 25 deltagare får möjlighet att lyssna på föreläsningar och arbeta praktiskt för på kursen finns även fyra elever med.

Min roll denna veckan är att vara hjälplärare och främst finnas tillhands och arbeta med de två eleverna som tillhör grundskolan. Idag och igår har vi arbetat med att bygga upp lokalerna och klassrummen för eleverna. Vi har skapat uppgifter och anpassat material som förhoppningsvis ska matcha de olika elevernas förkunskaper samtidigt som det är kopplat till målen och kunskapskraven i läroplanen. Uppgifterna ska även ge kursdeltagarna möjlighet att göra bedömningar och uppgiftsanalyser.

Denna vecka har vi valt att arbeta med tema Halloween och avslutningen på fredag ska resultera i en halloween fest. Idag har vi därför plockat fram uppgifter inom temat, några exempel.

– Svenska, Att skriva en spökhistoria, med fokus på hur man bygger upp en novell/historia, vilka delar som ska finnas med. Att analysera en text och arbeta med olika lässtrategier. Att arbeta med språk och lärande är många gånger extra viktigt för dessa ungdomar, att ge dem verktyg för hur de ska läsa en text och hur de ska träna sig att läsa mellan raderna.

– Religon, att prata om riter och traditioner, jämföra likheter och skillnader mellan olika traditioner och olika länder.

– Matte, problemlösning och vilka strategier man kan använda sig av vid problemlösning, samt arbete med tallinjen utifrån de olika århundradena som nämns i texten om Halloween

– Geografi, år 5 att arbeta med världskarta och flaggor i de länderna som finns nämnda i texten om Halloween

– Hemkunskap, att laga mat, följa recept och hantera utrutning i köket, laga pumpasoppa/pumpa paj

– Teknik, att förstå och kunna följa ritningar och instruktioner, att skapa en pumpalykta utifrån en beskrivning och ritning

App tips, Simplemind för att göra enkla och överskådliga mindmaps

Piccollage för att göra olika typer av övningar och sortera

Det är fantastiskt att få följa duktiga pedagoger i deras arbete, tankar, erfarenheter och reflektioner om hur vi bäst kan anpassa till de eleverna som kommer och hur de på bästa sätt ska kunna möta kursdeltagarna. Vikten läggs vid att kursdeltagarna ska få möjlighet att se och pröva flera olika sätt att arbeta med tydlighet och struktur som är nödvändigt för elever inom aspberger-autismspektrat. Det är en utmaning att göra anpassade uppgifter som fortfarande tränar alla förmågorna. Det är extra viktigt ge dessa ungdomar uppgifter och träna strategier för att de ska kunna utveckla sin förmåga att analysera, reflektera och dra slutsatser.

En kort film vi har tänkt använda som introduktion på temat