Hangups, förväntningar och fokus

Olika förväntningar skapar olika fokus?! Jag tänker på min roll och hur omgivningen ser på mig vilka styrkor och svagheter jag har. Min familj och min släkt ser mig som en storslarvmaja, med all rätt. Det identifierar jag mig med även om jag ständigt arbetar för att förbättra detta blir det alltid uppmärksammat när jag återigen varit slarvig. Blev förvånad när jag för ett par år sen, på jobbet, fick kommentaren ”du som är så ordningsam och strukturerad”. Hm, hade visst en liten annan roll där, visst de finns de på jobbet som uppmärksammat slarvmajan…. men var i alla fall en bekräftelse på att jag förbättrat mig.

Blir vi som omgivningen förväntar sig att vi ska vara?

Det jag reflekterat över idag är min irriterande vana att särskriva allt, hm hur ska jag förbättra mig, min nya telefon förstärker dessutom min ovana i det här fallet… men ju mer jag fokuserar desto mer särskriver jag verkar det som eller såskriverjagihopordenistället.

Ibland känns det som att när jag fokuserar (för)mycket på att förbättra en svaghet blir effekten nästan negativ. kanske är det bättre att konstatera att detta är jag mindre bra på, reflektera hur det ska förbättras men sen försöka att inte lägga allt fokus på det utan mer fortsatt fokus på det jag gör bra och förhoppningsvis hänger det ihop och samtidigt som mina styrkor utvecklas blir svagheterna lite mindre svaga?

Det handlar om att hitta balansen, för mycket fokus på svagheter eller det som är svårast gör att jag identifierar mig med det, kanske bättre att lägga mer fokus på styrkorna och låta de andra hänga med på köpet.

Ibland möter jag elever som identifierar sig med att jag kan inte matematik eller jag förstår inget av NO, tror det finns flera bidragande faktorer till att det blir så. Men den viktiga frågan blir. Hur ska jag som lärare jobba för att eleverna ska tro att de kan? Steg 1 känner jag är att jag tror på att de kan och kommer att lyckas och fokuserapåderasstyrkor, jobba på ett sätt som gör att de får syn på allt de faktiskt kan i matematiken eller NO:n.

Jag har upplevt att eleverna får syn på sina förmågor när vi har arbetat med själv och kamratbedömning och mer öppna problem, det sista framförallt i matematiken. När jag har delat upp bedömningarna och responsen så den fokuserar på så få kunskapskrav som möjligt upplever jag att eleverna lättare ser att allt det här kan jag och den här lilla delen behöver jag träna lite till på. Det skajagfortsättaattutveckla…..ups, var kanske en sak till?

Annonser

Pendeln slår viktigt att hitta balansen

Funderar en del över inlärning, utveckling och hur vi kommer framåt i lärandet. Återigen utgår jag från mitt lärande på hästryggen. När jag var yngre fick jag ofta beröm för min sits, att jag satt bra på hästen helt enkelt. Med åren har jag tappat bort den där bra sitsen och fått olika goda råd på vägen, luta dig mer bakåt, tillslut lutar jag alldeles för mycket bakåt, pendeln slår över och det är väldigt svårt att hitta balansen och vad som är ”bra eller rätt”.

Min reflektion är att hade det blivit lättare om jag fått höra vad det var som var bra?

Jag tänker att när jag som lärare, mentor och coach till eleverna ger feedback till eleverna är det lika viktigt att tala om vad det är som är bra och varför det är bra. Detta för att undvika att vi tappar bort allt det som är bra på vägen och inte behöver börja pröva oss fram till det igen. Identifiera allt du själv eller eleven gör bra, var rädd om de förmågorna och unna dig-dina elever att fortsätta utveckla även dessa förmågor. Jag tror det är en väldigt viktig del i lärandet och framförallt att jag själv lär mig känna igen och identifiera det som är bra och hur det ser ut eller känns.

Respons behöver hjälpa eleven att själv reflektera och känna igen vad som är bra respektive mindre bra i slutänden vill vi ju att eleverna ska bli självständiga. För att utveckla en känsla för när det är bra eller på rätt väg är det viktigt med tid för egen reflektion, att få möjlighet att tänka efter och fundera, jämföra med sina egna tidigare försök, tester eller vad det nu kan vara och kanske även kunna se andras exempel. Själv och kamratbedömning av olika typer av uppgifter gör att eleverna får möjlighet att träna på förmågan att se vad som är de är bra på och hur de kan utveckla sina egna uppgifter.

Värdera dina framsteg och framgång efter insats

Vad är framgång och vad ”segrar”. I min hobby ridningen ingår för mig en del tävlande, jag funderar ofta på hur jag värderar en seger eller en framgång på tävlingsbanan. Känslan eller segerns sötma blir olika beroende på vilken insats eller möda jag lagt ned på vägen fram. Vissa små framgångar känns ibland större än de är då jag vet att jag har lagt ned mycket jobb eller lagt mycket annat åt sidan. Läste ett intressant inlägg som är skrivet av Moa Belin för några veckor sen som handlar om att kämpa för att nå sina mål. Att verkligen få känna att man gjort allt man kan och känna ”segerns” sötma. En seger behöver inte alltid vara en första plats, de kan handla om många andra saker.

Tänker att oavsett i vilken del av livet det handlar om är det viktigt med mål och att själv fundera över vad det är jag behöver-vill förbättra just nu och när jag når de mål jag satt för mig själv ska jag vara nöjd och känna mig stolt över det jag uppnått. Det kan handla om hobby, familj eller yrke. Varje del i livet behöver sin utveckling och sitt reflekterande. Jag gör många fel och tar avvägar men jag tar gärna in det andra säger och försöker att hela tiden reflektera, utvecklas och förbättra mig.

Jag tror det är viktigt att träna sig att i kämpa och inte ge upp men kom ihåg att det bara är DU själv som kan avgöra vad som är en tillräcklig insats och hur mycket det är värt i energi, blod, svett eller tårar. Våga kämpa men var nöjd när du känner att du gjort det du orkar och eller kan. Good is enough som flera kloka personer i min omgivning brukar säga.

Winston Churchill sa: Ingenting är omöjligt, det omöjliga tar bara lite längre tid. 

Du kan om du vill och var nöjd med dina ansträngningar när du utfört dem.

Hur ska vi hitta fram…

Hur ska vi hitta fram? I skolan pratar vi om att kasta ut Jante, att våga och vilja dela med sig av det vi tycker att vi själva och våra kollegor gör bra. Men det är svårt, det är svårt att tro på det man gjort, svårt att tro att någon vill ta del av det och faktiskt vill använda det. Men genom att dela såväl väldigt goda som ibland mindre goda exempel stöttar vi varandra och utvecklas. Att vilja glädjas med varandra och ge stöd när det känns tungt. Jag tror att om vi delar med varandra och använder alla exempel för att utvecklas kommer vi tillsammans skapa en bättre skola för alla. Vi delar på arbetet och utvecklar arbetssätt och lärande tillsammans. 1+1 blir väl 3?

Tänker att det är likadant med eleverna, de behöver stärkas för att våga stå upp och lyfta sina egna styrkor och förmågor. Skolan måste arbeta för att hitta varje elevs sätt och varje elevs styrkor. Eleverna måste våga dela med varandra och tillsammans utvärdera, reflektera förändra och förbättra. Jag tror eleverna i vissa lägen kommit längre här än vi vuxna, men ibland smyger det sig på dem, de vill inte att andra ska ta del av feedback de fått och de vågar inte visa upp. Skolan behöver tidigt bli bättre på att diskutera med barn och ungdomar om olikheter och då med fokus på det var och en är duktig på….

Kanske kan det arbetet leda till att vi i vuxenvärlden vågar stå upp för det vi tycker att vi gör bra, för våra prioriteringar och kunna förklara varför vi resonerar som vi gör utan att det uppfattas som att man trycker ned någon annan. Vi måste lära oss att berömma oss själva och inte uppfatta omvärlden som ett hot.

Ett citat på vägen ”om du kan tolka något på två olika sätt, tolka det alltid ur den positiva synvinkeln för det är mest troligt menat så”

Social medier i livet och i skolan

Läste häromdagen ett tänkvärt och välskrivet (beskrivet) inlägg av Sara Mörtsell . Där hon berättar om hur hon och hennes SvA elever arbetar i skolan med hjälp av Facebook och hur hon enkelt kan följa upp det en annan lärare gjort med gruppen.

Jag har funderat lite över vårt eget arbete med Facebook på vår skola, förra hösten skapade vi FB-grupper i våra dåvarande 9:or, de använde grupperna väl, delade med varandra, frågade om tester uppgifter och de hjälptes åt. Tänker att det är så grupperna ska fungera, eleverna, föräldrarna och lärarna hjälpsåt att hjälpa varandra. Vi kan påminna om information och speciella aktiviteter. En fråga som kommer upp då och då är ”de som inte har FB då”. Informationen går hem via papper eller mail som förut, detta blir en extra källa där det ofta finns att plocka fram eller fråga en kompis. Blir en lärare sjuk kommer information här snabbt… förut fanns inte den kanalen, möjligen någon telefonkedja.

Skolan har även en övergripande FaceBook sida där vi delar vad som händer i skolan. Sidan har två syften dels att sprida information till elever, föräldrar och utomstående, men även att ge eleverna möjlighet att ta del av det som händer i andra arbetslag på skolan, att skapa en vi känsla.

Det är även att finnas på socialamedier och möta ungdomarna där. Väldigt få inlägg har vi behövt ta bort, däremot kan det vara en viktig diskussion om vad som är lämpligt att diskutera i en grupp och vad som är bättre att ta öga mot öga. Det är viktigt att faktiskt ta diskussionen om hur man skriver i sociala medier, det är här de uttrycker många av sina åsikter.

En reflektion från min privata FB, häromdagen dök det upp en video i en grupp, Videon visade en del oönskade saker som en person gjort. Videon var ett antal år gammal och en kort sekvens, frågan är ju vad som föregått händelsen, vad hade personen för syfte med det den gjorde och att det dessutom fanns många som tittade på händelsen och inte reagerade, är en FB-grupp rätt forum att publicera detta utan att personen som pekas ut får chansen att delta i diskussionen som genast blossar upp. Jag tänker att det är viktigt att vi har diskussioner med våra ungdomar om konsekvenser av det vi säger och skriver oavsett om det handlar om olika nätforum eller öga mot öga. Det handlar om att använda nätet och alla möjligheter på rätt sätt, lika viktigt som att vara schysst öga mot öga.

Vår Rektor pratade i veckan på TeachMeet Norrköping om Sociala medier =IRL, väldigt sant sociala medier är verkliga livet speciellt för våra ungdomar och där behöver vi vuxna finnas. Kan skolan och lärare dessutom vinna saker, hitta lärande och sprida information genom den är det kanon.

I våra klassgrupper och på skolan sida finns lärare, elever, rektorer och föräldrar, vi kan mötas på samma arena.

Teachmeet norrköping.. att vinna tid

Igår var det Norrköpings första Teachmeet ett 50 tal åhörare och 12 inlägg. Pousettovis inledde lämpligt med att prata om att det är pedagogiken inte tekniken som är viktig och avslutade sitt inlägg med att spela Emil Janssons rapp. Inläggen fortsatte med ett intressant inslag om dokumentation och Ipads i förskolan, Fröken Sara pratade om det flippade klassrummet, Micke P pratade om smartboard och att förbereda presentationer. Det handlade om inspelad  återkoppling till eleverna och att arbeta med det som är viktigt på riktigt eleverna ska få chansen att presentera sitt arbete för en riktig pubik. Vår rektor Marika pratade om fördelen med att använda och finnas på socialmedier i skolan. Vi fick se film på elever som får utveckla sitt lärande med hjälp av Ipads.

Reflektionen jag tar med mig är, det handlar mycket om att frigöra
tid till arbetet med det som är viktigt, att träna att använda kunskaper, reflektera och analysera. Att flippa klassrummet, spela in återkoppling, göra presentationer till Smartboarden, allt detta frigör tid i klassrummet som läraren istället kan använda till att undervisa och vara delaktig i lärandet och närvarande med eleverna. De digitala verktygen underlättar för eleverna att själva att ta del av information och öva rutinuppgifter.

Det finns exempelvis program och nätsidor i mitt ämne Matematik där eleverna kan öva rutinuppgifter och de får direkt återkoppling på hur det går, vilket gör det lättare för eleverna att använda dem på egen hand och lektionerna kan bland annat användas mer till diskussion, jämföra olika lösningars för och nackdelar, lösa problem och diskutera begrepp.

Den digitala tekniken påverkar möjligheten att att kunna få feedback och kunna se sitt eget lärande samt att visa upp det för andra och dela, vare sig det handlar om föräldrar eller andra i samhället. Eleven kan få respons och med responsen från lärare och kamrater bearbeta det den gjort för att förbättra och utveckla. Föräldrar har möjlighet att få insyn och se vad småbarn gör på förskolan, barnen själva kan repetera vad som hände förra gången med hjälp av en film. De äldre ungdomarna kan visa sitt lärande genom en film eller använder en flippfilm för att repetera så många gånger han/hon önskar ta del av en ”genomgång”.

Såg en reflektion i twitter flödet: ”är allt gammalt dåligt”, nej, det är klart det finns massor av ”gammalt” som gjorts väldigt bra, otroliga bra och genomtänkta saker som självklart ska användas igen. Lyssnade på Attila Szabo vid ett tillfälle, han berättade att han gjort återbesök hos sin gamla lärare i Polen, läraren blev glad när han kom men bad honom vänta. När läraren kom frågade Attila vad gör du, planerar? Kan du inte använda gamla planeringar? Jo sa läraren men de måste anpassas och justeras efter varje grupp jag möter.

Jag tänker att precis som vi förr använde det gamla, men modifierade det för att passa den nya gruppen elever vi skulle möta, kan vi väl fortsätta med det och kanske koppla på någon av alla de möjligheter som de digitala verktygen ger… för att vinna mer tid med eleverna, låta dem känna att det är på riktigt och att det berör deras verklighet?

Det fungerar. . .

För några veckor sedan var jag på en Workshop med Peter Ellwe som handlade om att ställa rätt frågor i matematiken. Det handlade om att vi skulle ”skala” bort information och låta eleverna bli delaktiga i att forma problemen och sedan arbeta med lösningar. Ellwe förespråkade så öppna frågor som möjligt helst ingen text alls, idag blev det ett steg mot det men jag tänker att eleverna även de behöver tränas in i nya sätt att närma sig matematikämnet (förmodligen de andra ämnena med). Vi arbetar nu med procent och statistik, dagens uppgift formulerade vi så här:

Öppen fråga om procent
Öppen fråga om procent

Eleverna fick två och två resonera tillsammans om hur de skulle lösa uppgiften och sedan skriva ned anteckningar om hur de tänkt och motivera. Den första givna frågan var, men vi vet inte vad den kostar, nej inte jag heller blev svaret. När det kändes som de började ha formulerat svar, gick ordet runt i klassen och de fick berätta sina tankar och hur de tänkt. Lite varierande förslag kom fram och alla hade en motivering till ”sin” lösning. Efter diskuterade vi om förmågor, vad var en rimlig uppskattning, hur angrep de problemet och liknande. Det som slog mig var att precis som Ellwe pratade om i sin workshop, att detta kan lyfta svaga elever och vi får syn på att de är starka och besitter förmågor i matematiken som inte kommer fram annars.

Här var det 3 av mina elever som har ganska svårt med vanlig procedurräkning som briljerade i sina tankar och resonemang på den här uppgiften… de hade hittat lösningen att det berodde på vad tröjan kostade och hade några förslag på när det första alternativet var billigast och när det andra alternativet var det.Jag pratade med en av dem efteråt och hon kände att hon fått en boost med lite stärkt självkänsla av känslan att kunna.

Peter Ellwes sida

 www.ellwe.se

En film av Dan Meyer som är den som Ellwe bland annat refererar till

https://www.youtube.com/watch?v=BlvKWEvKSi8

MINA reflektioner om skola, vardag och ungdomar

Förvaringsdrottningen

med passion för att organisera & hitta smart förvaring

JL Skolutveckling (test)

En skola för den digitala generationen!

bloggfoto365

Min stora fotoutmaning!

Kerlundphoto

Photos, art and life

thyra kristina

365 bilder på ett år!

Photos by ScienceHelena

Fotoblogg om årets 365 dagar

matteochno

matte, matematik, it , no, ikt, för lärare, för elever

Stall Oxbygget

Om hästarna Edwin, Brithney och Stjärnegutt

Skatanjennys

fotoblogg

Att bli lärare

Betraktelser från första året som lärare. Och det andra, och tredje.

michaelliedotcom

I en värld fylld av ord och bilder skapar jag harmoni

ScienceHelena

Naturupplevelser, hundar & hundträning

ThereseLinnér

att leva är att lära - att lära är att leva

Mattesnille

Matematikutveckling på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

%d bloggare gillar detta: