Etikettarkiv: att vilja utvecklas

Handledarutbildning dag 1

I Falun på handledarutbildning inom matematiklyftet. En av lärarna sa när dagen var slut, det svåra är att släppa sin lärarroll och fokusera på handledning. Reflekterade lite över det uttalandet, han menade att som när jag hör något intressant under en sådan här utbildningsdag är det lätt att direkt ta till sig det som lärare och inte i första hd som handledare för kollegor, vilket den här utbildningen syftar till. Förmodligen har han rätt, att undervisa och vara mina elevers lärare är fortfarande min huvudsyssla och handledningen har ju ännu inte startat ens. Dock en viktig aspekt är att skickliga lärare är det enskilt viktigaste för elevers resultat.  Alla lärare kan utveckla sig och sin undervisning genom att läsa, reflektera och fokusera på olika saker och inte minst reflektera ihop med sina kollegor. Det kan handla om att våga använda formativ bedömning för att utvärdera mig själv som lärare och göra förändringar förbättringar för enskilda elever och grupper utifrån den bedömningen. Vågar i vara så kritiska mot oss själva och kanske hjälpas åt kollegor emellan att vara det?

Dagen har innehållit en hel del matnyttigt, eftersom jag själ gått matematiklyftet har informationen om moduler och liknande inte varit så mycket nytt. Däremot lyssnade vi på Anette Jahnke som hade mycket intressant med i sin föreläsning .

Fastnade för några olika citat eller påståenden. Att bara samla på erfarenheter gör inte att jag som lärare utvecklas jag måste reflektera över de erfarenheter jag är med om och ta ställning till hur jag ska använda kunskapen det ger i till nästa situation. Vad blev bra i den här situationen, hur kan jag använda det? Varför misslyckades jag här, hur ska jag förändra? Att ha ett öppet klimat där det är tillåtet att dela både motgångar och framgångar tror jag är viktigt för att kunna reflektera över detta. När jag delar mina erfarenheter med en kollega kan jag dels få feedback men även se mig själv lite utifrån.

När jag får arbeta tillsammans med kollegor övertid blir vi bättre och kraftfullare än enskilt kunnande. Att som jag få omge mig med en massa kompetenta öppna kollegor är en guldgruva inte minst för min egen utveckling, det gynnar också eleverna.

Att våga är en annan del i utvecklingen, utveckling är till viss del kaosartad. Vi måste låta det få vara lite lagom med kaos och känsla av att vara på hal is för att utveckling och förändring ska kunna ske. Genom att göra och testa nya saker i min undervisning och sedan få reflektera tillsammans med kollegor gör att i vinner nya kunskaper och insikter. Våga testa nytt under strukturerade former. Reflektera tillsammans för att lära av varandra och tillsammans. Kollegialt lärande som fungerar.

Att vilja, våga förändra och testa nytt är viktigt i vårt yrke, liksom att våga hålla i och hålla ut. Med kloka kollegor som bollplank och att i reflekterar tillsammans hittar i balansen i det komplexa.

 

 

Annonser

MIK-öppna frågor

Sist på vår förmiddag av #MIKÖST lyssnade vi på Maritn Fernström. det är bara att erkänna, jag var nog ganska för att inte säga väldigt okritisk. Karln hade rosa text i sin presentation, pratade om ÖPPNA FRÅGOR och Viktigt på riktigt, Ja Sara var såld direkt, han kunde nog ha sagt lite vad som, jag hade älskat det oavsett.

Men för att försöka sammanfatta det han berättade om, uppgifter ska vara rika, de ska ta lång tid så att eleverna hinner förstå vad de inte förstår och vad ska fråga och undra om. Det ska vara färre uppgifter till eleverna men med Mer innehåll, riktigt innehåll. Vi lärare måste se eleverna som kompetenta, de ska få möjlighet att förstå kontext och sammanhang. Jobbar vi med debatt, ska eleverna få möjlighet att bli debattörer inte bara leka eller pröva, utan vara riktiga debattörer. De eleverna som har lätt för sig måste vi utmana i att göra bättre, gräva djupare. Eleverna ska lära sig att se varandra som resurser och göra saker för varandra och en riktig publik. Arbeten ska publiceras så att andra tar del av dem. Martin påpekar att hans instruktionsfilmer om matematik har betydligt färre visningar än de eleverna själva har gjort. Viktigt att ta med sig är att bedömning, utveckling och bearbetning ska ha skett innan vi publicerar och delar.

Vi har nosat på detta jag, mina ämneskollegor och arbetslag, men nu får vi sätta fart planera mera långa uppgifter som är rika, öppna och låta eleverna skapa för den riktiga publiken. Fler debatter, ma-filmer, mer öppna frågor och annat spännande är att vänta 🙂

Några länkar från det Martin skapat och delat med oss alla

Mattenauterna

Kunskapshubben

 

MIK- datalogiskt tänkande

Fredrik Heinz  var även han en av föreläsarna på MIK-dagen i Norrköping. Han pratade om datalogiskt tänkande som enligt honom är den fjärde förmågan vi bör ha som grundläggande färdighet ihop med läsa, skriva och räkna. Digitalisering förändrar allt i samhället vi befinner oss idag inte bara hemma eller på skolan/arbete, vi befinner oss samtidigt på olika digitala platser. I 2 bilar av samma märke är det bara mjukvaran som skiljer mellan dem. Digitalisering och datalogiskt tänkande är en stor del av samhället och utvecklingen, den måste vara en del av utbildningen

Fram till 12 års åldern är killar och tjejer lika intresserade av programmering sen försvinner tjejerna tyvärr och tror sig inte kunna. Vi ser idag väldigt många stereotyper när vi porträttterar datamänniskor och programmerare, Fredrik nämner ett exempel av många
när barbie ska bli programmerare behöver hon hjälp av två killar.
Fredrik betonar vikten av att programmering kommer in tidigt, före mellanstadiet för att vi ska behålla tjejernas intresse för området och kunskapen. Datalogiskt tänkande kräver inte att vi arbetar med digitalaverktyg, det går att programmera IRL.

Barn eller elever kan programmera varandra och skriva koder, gå två steg framåt, vänd 90 grader vänster och så vidare. Det tränar eleverna att tänka programmering och kan användas i många olika sammanhang.

Han pratade om olika program som Scratch för att animera, Databävern/bebras Zebratunneln, som eleverna kan använda exempelvis i matematik. Jag ser möjligheter för elever att kunna ha ett uttrycks medel för att simulera och beskriva exempelvis kretslopp i NO-ämnena eller förklara andra fenomen när det blir svårt att skriva eller berätta muntligt. Vi  som pedagoger behöver anamma de nya möjligheterna, lära oss och reflektera utifrån vårt eget ämne för att kunna använda programmering på olika sätt i undervisningen från förskola upp till gymnasiet.

 

Bild

Öppna frågor…

Känslan när jag står där i klassrummet och överallt, ja överallt, varenda elev i rummet PRATAR matematik, diskuterar, argumenterar och resonerar.

Vi har i vårt ämneslag haft en hel del diskussioner om hur vi ska arbeta för att det ska bli mer välanvänd lektionstid som verkligen används till att tänka, prata och använda matematik under lektionerna. Med förra omgången elever började jag och mina närmaste kollegor nosa på det med öppna frågor som vi upplevde togs emot väl av eleverna. Det blev och är för oss ett sätt att få syn på andra förmågor hos eleverna och speciellt de eleverna som jag ibland upplever ha svårt med vissa delar av matematiken (rutinuppgifter) kan ta en större del och vågar bli mer delaktiga och även drivande i arbetet med dessa typer av uppgifter.

Nu handlade det om en uppgift från matematiklyftet där eleverna skulle räkna ut hur länge Zara behövde spara för att kunna köpa en Ipad. Där eleverna själva fick ta ställning och ta reda på vad den kosta, hur stort barnbidraget är och hur stor del hon skulle kunna spara. Bara det att uppgiften ligger nära eleverna och får dem intresserade är i sig en vinst. Matematiken blir meningsfull och de måste börja reflektera över olika sätt att lösa uppgiften. I just denna klassen löste de uppgiften och vi tittade vi tillsammans på alla gruppers lösningar och gav feedback/feedforward. Efter det fick de lösa nästa del som handlade om hur Zaras bror oxå ville köpa en Ipad men istället skulle jobba ihop till kostnaden. Nu skulle eleverna använda den feedback de fått för att göra lite bättre, lite mera utvecklade svar eller lösningar. Med två öppna frågor som liknar varandra kan eleverna få möjlighet att arbeta direkt med den feedback de och kamraterna fått. Det blev en utvecklande effekt av arbetssättet. Men det som är den tydligaste känslan är just känslan när jag hör ALLA eleverna i rummet prata matematik på en gång. Tala om välanvänd tid under matematiklektionen, att det dessutom sker med lust och glädje i lärande gör inte känslan sämre.

Att ligga före…och tänka tillbaka

.. såg min Facebook status för ett år sedan där hade jag skrivit att jag ”legat efter” hela veckan. Kan känna igen den känslan väldigt väl. I år eller idag är det inte alls samma känsla utan faktiskt känns det som jag har legat väl före och varit väl förberedd hela veckan både vad gäller lektionsinnehåll, mål och även struktur.

Jag gillar och ser fördelar när en genom tänkt planering sträcker sig över ett lov och terminen kan starta med att tillsammans med eleverna titta tillbaka vad vi gjorde i höstas och jobba med att repetera det vi gjort. Just denna gång var det matematiken det gällde för mig och mina elever här fortsätter vi med aritmetik (bråk, procent och decimal) med fokus på förmågan att lösa problem medan i No:n har vi påbörjat ett nytt område- Kemiska reaktioner med fokus på laborationer och begrepp.

Det blir ett viktigt lärande, i att vi måste dra oss till minnes, vad gjorde vi sist och eleverna kan inte gömma sig i men det var ju förra terminen. Det blir ett lärande i att kunskaperna inte är någon dagslända utan ska följa med vidare in i kursen, nästa kurs, nästa skolår, nästa skolform. Vi börjar terminen med att fundera på vad det var vi lärde oss under sista delen av höstterminen och fortsätter arbetet med att utveckla kunskaper och förmågor inom samma område. Lika så vi startar varje lektion med att repetera vad vi gjorde sist och avslutar sedan lektionen med att fundera över vad vi lärt oss om det målet lektionen haft. Mitt syfte med det är att eleverna ska hur kunskaperna ska användas i nästa steg eller nästa område.

Det här har veckan bestått av i huvudsak: Uppstart på kemiska reaktioner, skillnad på grundämne och kemiskförening samt känna igen tre gaser. Då passade på att repetera hur en laborationsrapport skrivs och vi började med att skriva en gemensamt efter laborationen.

image

image

 

Veckans mål i matematiken, att träna sig i att lösa problem, olika sätt att ta sig an ett problem med bråk.Det användes konkret material, det ritades och det löstes  med förkortning och förlängning av bråk. Här kunde vi prata om  och värdera dessa tre olika lösningsmetoder.

image

image

Självskattning och självkritik och inte minst lite beröm..

Vad gör jag bra? Vad behöver jag utveckla? vad ska jag prioritera just nu..

I jobbet som lärare är självutvärdering ett viktigt verktyg för mig. Alla de elever jag mött och dagligen möter ställer krav på mig. De utvecklar mig, ifrågasätter och sätter mig på prov, alla på olika sätt. En viktig del och det som gör yrket spännande är att ständigt behöva utveckla mig och min undervisning.  Hitta nya, stöttande, alternativa sätt för att förfina, förändra och förbättra metoder och stöttning i undervisningen. En viktig del är att ha kloka kollegor runt mig som kan vara bollplank ställa utmanande frågor och stötta hjälpa eller bara ge tips. Mina kollegor är ovärderliga för att utveckla mig, vad vore jag utan dem?

Jag tror det är en viktig egenskap som lärare att våga kritisera och utmana sig själv. Våga titta inåt, vad är mina styrkor, svagheter och var ligger min egen utvecklingszon?  Hur ska jag ta nästa steg för att bli lite bättre? Vågar jag detta, vågar jag även ta till mig av feedback från min omgivning, vad gör jag bra? vad ska jag fortsätta med och vad ska jag förbättra.

Eleven som utmanar mig genom att exempelvis inte ”vilja” eller genom att ligga före, tänka annorlunda, hitta nya vägar hur ska jag hitta in till dem, och ta mig tid till att följa deras tankar och idéer? Min erfarenhet och mitt arbetslags – skolans samlade erfarenhet ökar chansen och möjligheten för att vi ska nå varje individ och ha tankar om hur vi ska anpassa, stötta och utmana på rätt nivå för varje enskild elev. Då behöver jag släppa in mina kollegor och våga be om hjälp, stöd och råd när jag själv har svårt att hitta rätt i relationen med en viss elev. Men ibland behöver vi tänka och reflektera igen, ändra något, ta tiden till att verkligen lyssna in eleven. Hur ska vi stötta honom/henne för att hon/han nå så långt som möjligt.

Att använda mina tidigare erfarenheter är en del att vara öppen för,  det kan vara något jag tidigare förkastat men som måste jag våga ta upp och testa igen. Pröva och omvärdera, testa på nytt kanske passar det nu? Med den här eleven, med den här gruppen eller tillsammans med de kollegorna jag nu arbetar ihop med.

Jag är vuxen och de jag arbetar för och tillsammans med är ungdomar. Jag ska vara vuxen, vara ledaren i klassrummet, våga ha ramar och tydlighet. Tillsammans med eleverna skapa ett bra arbetsklimat och en god lärmiljö i klassrummet. Men det är även lyssna in, kunna erkänna att jag haft fel och förbättra eller be om ursäkt, det krävs av mig som lärare för att kunna skapa och bygga relationer med mina elever.

Hur rannsakar jag mig själv? När stannar jag upp och reflekterar? Hur gör jag för att det ska bli lite bättre i mötet nästa gång, i mötet med eleven, kollegan eller föräldern.

Feedback till mig själv både positiv och det som utvecklar, En viktig, rolig och utvecklande del i mitt arbete.

När berömde du dig själv senast? eller en kollega? Jag vill tacka mitt arbetslag och mina kollegor på skolan som ger mig feedback ❤

Återhämtning eller reflektion…

.. måste det vara en motsats?

Det här inlägget påbörjade jag höstlovet för 2 år sedan….

Läste på Twitter en diskussion om reflektion, några menar att höstlovet är tid för reflektion och återhämtning med någon annan menar att ”hur kan Vi inte reflektera” även under tiden när det inte är lov. Absolut jag är benägen att hålla med vi reflekterar en massa under pågående arbete, men det händer ofta att vi inte hinner tänka tankar klart eller måste avbryta en diskussion med en kollega för att lektioner börjar eller andra saker händer på skolan. Denna vecka har vi på min skola jobbat två dagar (läs höstlovet 2013), tvådagar där vi fick chansen att lära tillsammans och sitta ihop och jobba. Det ger tid för andra slags samtal och att hinna fördjupa sig och jobba klart. Arbetsdagar som ger en annan typ av reflektion.

Lov eller inte, ledig eller inte tanketiden behövs för att utvärdera, samla ihop och tänka framåt helt enkelt tänka nya tankar och tänka klart. Ibland tänker vi tillsammans i diskussioner i arbetsrummet eller på sociala medier ibland själva. Vi pratar idag mycket om att ge eleverna tanketid i klassrummet, men ger vi den till oss själva? Vissa lösningar kommer ju till oss när vi gör något annat.

Reflekterar gör jag ofta men hinner inte alltid till punkt…arbetsdagar under lovet ger en möjlighet att jag kan bearbeta och utvecklas genom samtal med mina kollegor. Höstlov som i år utan styrda arbetsdagar bollar jag en del själv men även reflektion tillsammans med kollegor via sociala medier där vi delar tankar eller något vi sett och läst. Kanske behövs en “paus” för att kreativitet och nya idéer ska hitta fäste? Ett sätt att reflektera är att klä mina tankar i ord genom bloggen. Jag tänker också att jag måste sortera i vilka reflektioner/frågor/problem/idéer jag ska utveckla och ta tag i. Ibland passar det att jag reflekterar med mig själv, ibland i mitt arbetslag, ibland i mitt ämneslag, ibland i helt andra konstellationer av kollegor inom eller utanför skolan. Jag arbetar på en skola med många olika kompetenser det är inte alltid lätt att hitta möten och mötas i samtal men när vi gör det är det väldigt givande och utvecklande.

Ett exempel på att vi behöver tid för att göra annat är att i alla fall för mig kommer många tankar, lösningar eller idéer när jag faktiskt gör något helt annat. Antingen gör jag något eller upplever något som får mig att reflektera och tänka runt ett ”problem” på ett nytt sätt. Eller så är det så att när jag släpper problemet kommer lösningen till mig, exempelvis när jag gick på gymnasiet och läste matematik, om jag fastnade på ett problem och lämnade det för att göra något helt annat exempelvis jogga en tur eller rida kom ofta lösningen till mig.

Vissa menar att vi ska vara lediga under våra lov medan andra menar att när vi är lediga kommer reflektionerna. Jag stänger sällan av helt men ser istället loven som en möjlighet att utveckla det jag upplever är svårt att hinna i vanliga jobb vardagen eller en möjlighet att vrida tanken lite extra, då jag ändå har en större distans. Det gör vårt yrke komplext men ack så roligt och utvecklande. Men låt mig arbeta reflektera och utvecklas under lovet om jag vill och önskar det, jag kanske har större behov av en paus någon annan gång.