Etikettarkiv: språk och lärande

Mer lust än diciplin- Relationer istället för eller som väg till ordning

Jag funderar vidare om lusten.. men det här inlägget kommer att ha en liten annan vinkel än de tidigare, men lusten kommer in därför jag tror det hänger ihop med motivationen att lära. För att lärande ska ske måste de, för eleven, finnas lust i form av motivation och förståelse (meningsfullhet) för det som sker i klassrummet eller på någon plats i skolan.

Jag lyssnade för några dagar sedan på podden det är lärarnas fel del 2 om ordning och reda, den skapade mycket reflektioner och igenkänningsfaktor hos mig. I den pratade de om vikten av relationer och att inte hårdare tag leder till ordning för alla elever. De elever som har förmågan, följer de regler som har en vettig grund till att de finns, en regel ska vara motiverad att vi passar tider hänger ihop med respekt och att skapa ett bra lärande klimat, medan att inte bära keps kanske inte har någon egentlig grund i sig. De elever som har möjlighet kommer att följa reglerna oavsett eller med hjälp av påminnelse då och då, men för några finns annat inre eller yttre faktorer som hindrar dem i att följa reglerna, då hjälper inga disciplinära åtgärder alls.

Den senaste debatten har handlat om ordning och reda, uppförande och betyg i det. Att det inte krävs hårdare tag i skolan som Hultén skriver (DN-debatt) “ Inte bara vad vi undervisar om utan också hur är av stor betydelse för hur barn lär och utvecklas. Och barn är inga datorer som ska programmeras, relationer spelar roll. Ropen på att lärare bara ska undervisa och inte behöva lägga kraft på det sociala är absurda”.

Mina reflektioner handlar om att skolan måste bygga på att eleverna ska trivas, känna tilltro till sin förmåga och vilja utvecklas. Gibbons (2009) s. 37 * beskriver om en elev som inte mindes vad hon lärt sig men som mindes hur hon kände sig. För att lärandet ska vara optimalt måste eleverna vara trygga och känna tilltro, betyg blir en stress annat blir en stress. Att vara en närvarande vuxen som skapar relationer blir viktigt i skolan, jag tror det är svårt för att inte säga omöjligt att bara vara lärare och inte jobba med att skapa relationer.

Skoldagarna emellan är viktiga i den processen, exempelvis friluftsdagar, mentorsdagar olika kultur och studiebesök. Dessa dagar har de allra flesta gånger ett syfte hämtat ur läroplanen men de ger samtidigt chansen till att umgås, uppleva tillsammans och lära tillsammans, samspelet ändras, ibland är det eleven som vet mer än läraren och kan få briljera med sina färdigheter. Att vara mentor på mentorsdagar att bjuda på sig själv under en profilvecka eller att vara tillsammans under en friluftsdag skapar relationer på ett annat plan och kan ibland vara en väg in för att kunna arbeta med lärandet i den vanliga undervisningen. Jag minns en elev för flera år sen som jag hade svårt att kommunikationen med, efter en friluftsdag i skidbacken blev det plötsligt lättare, vi hade en gemensam arena och hittade utifrån detta vägar till att börja kommunicera bättre. En del lärare tycks tänka att dessa dagar mest är till besvär men jag tror istället att vi ska utnyttja dem till max och verkligen gå inför att ta tillvara på dem på bästa sätt för att skapa bättre relationer. En elev som har svårt för mitt ämne får en ny chans att visa andra förmågor för mig visa vad den kan kanske får den även möjligheten att utmana eller lära sin lärare något, känslan av att vara bra och få visa det är viktig.

Vi som pedagoger behöver alltid utgå från att vi är vuxna och att eleverna är just elever och de går i skolan för att lära oavsett vad det handlar om, inget är självklart att kunna sedan förut. Vi ska inte bli kompisar med eleverna det är inte det jag vill ha fram, vi ska ha regler vi kan stå för och motivera varför de finns och sträva efter att alla elever som har möjlighet följer dem. Men vi behöver skapa sunda relationer med eleverna som inger trygghet för dem, trygghet för att kunna fokusera på det som är viktigt i skolan, lärandet. Varken betyg eller disciplin leder till lärande utan lust, trygghet, meningsfullhet och motivation, vilket är grunden till att kunna lära och reflektera inte bara reproducera kunskap.

Ropen på att lärare bara ska undervisa och inte behöva lägga kraft på det sociala är absurda. Vi ska utbilda demokratiska medborgare som tror på att deras åsikter spelar roll, sen behöver vi inte alltid tycka lika….Kapitel 1 och 2 i läroplanen säger att vi ska utbilda demokratiska tänkande, reflekterande medborgare som har tilltro till sin förmåga, hur vi ska göra det med mera disciplin och tidigare betyg är för mig en gåta…

  • * Boken Lyft språket, Lyft Tänkandet av Pauline Gibbons från 2009

SoL- språk och lärande part 1

Det här läsåret deltar alla pedagoger på Ektorpsskolan utbildningen Språk och Lärande, i Norrköping förkortat SoL. Det handlar om att lyfta språket i alla ämnen och arbeta språk och kunskapsutvecklande i samtliga skolämnen. Kurslitteraturen vi läser är främst Lyft språket Lyft tänkandet av Pauline Gibbons (2009).  För några veckor sedan hade vi den första utbildningsdagen där vår kursledare Mariana Sellgren föreläste och vi fick möjlighet att i workshops testa några av de aktiviteter Gibbons beskriver i sin bok. Mer reflektioner om boken kommer i ett senare inlägg när jag har arbetat klart med min läslogg inför nästa tillfälle.

Till nästa tillfälle fick vi i uppgift att  tillsammans med eleverna genomföra någon av de aktiviteter Gibbons beskriver i kapitel fyra i sin bok. Jag funderade över hur vi skulle lägga upp det och ville gärna testa något i matematiken. Tillsammans med mina ämneskollegor och vår samordnare (se hennes blogg inlägg om uppgiften) planerade vi en progressiv brainstorming, Gibbons (2009) s 107, för eleverna. Denna uppgift testade vi lärare under studiedagen tillsammans med våra kollegor.

För eleverna gjorde vi tre olika diagram och en frekvenstabell, uppgiften var att reflektera över vad diagrammet eller frekvenstabellen beskrev eller visade och hur det skulle presenteras på bästa sätt. Det fanns ingen text eller siffror som beskrev diagrammen utan de var av mer öppen karaktär eller som Gibbons (2009) beskriver dem ”uppgifter utan tak. Varje grupp fick börja vid ett av diagrammen/frekvenstabellen och brainstorma runt det under 7-8 minuter, de fick sedan cirkulera ett steg till nästa och vidare till nästa 6-7 minuter per mindmap tills de kom tillbaka till den mindmap de började med. Uppgiften var att brainstorma om hur de skulle kunna presentera och förklara respektive diagram eller frekvenstabell på bästa sätt, Länk till uppgiften.

Då fick eleverna kom tillbaka till den de startade med fick de i uppgift att skapa en snygg, tydlig och rimlig förklaring till vad diagrammet/frekvenstabellen visade. Det som var mest positivt med uppgiften var den aktivitet och den muntliga diskussionen som den startade främst i den första klassen vi gjorde uppgiften tillsammans med. Där diskuterades, reflekterades och eleverna tränade sig i att använda sitt matematikspråk för att uttrycka och beskriva runt diagrammen. Det jag uppfattade var att det blev väldigt mycket anknytning till verkligheten och det vi läser i NO och SO under samma tid. Plötsligt blev det naturligt att hitta kopplingar till vardag och samhälle i matematiken, vilket en del elever och grupper annars har svårt för. I den andra klassen vi genomförde blev det väldigt bra, men kanske inte lika snabbt, de ville ha mer bekräftelse på att de var på rätt väg. Jag har jobbat med några liknande uppgifter efter det tillfället, där skulle eleverna efter samma princip skapa definitioner av de olika typvärdena och då hade då blivit tryggare med arbetssättet, kände igen formen,  vilket ökade intensiteten i aktiviteten och i diskussionerna. Det handlar för mig som lärare om att vara tydlig och att jag förmedlar vilka förväntningar och mål  jag har med uppgifterna jag presenterar, för att eleverna ska känna sig trygga och kunna se syftet och målet med aktiviteten.

Jag ser arbetssättet som en bra möjlighet att arbeta med öppna frågor i matematiken och använda det som en väg till att hjälpa eleverna igång med muntliga matematiska diskussioner och resonemang. Det är även ett bra arbetssätt för att tillsammans arbeta fram exempelvis en bra tydlig strukturerad redovisning och att eleverna själva får vara med att arbeta fram goda ”perfekta” exempel på lösningar och redovisningar i matematiken. De tränar sig i att ta hjälp av varandra och utvecklar förmågan att se varandra som en resurs.

För att lära nya begrepp och utveckla förståelsen för begrepp behöver eleverna möta dem på flera sätt att jobba med progressiv minmapping i matematiken ger eleverna möjlighet att börja prata och diskutera matematik och använda sina begrepp när de samtalar. Att bli litterat som Gibbons (2009) s. 81 ff skriver om, handlar om att lära nya ord, kunna använda dem i specifika sammanhang och se hur de hänger ihop i helheten. Att de själva började plocka in andra aktuella ämnen i diagrammen och fundera över geografi, samhällskunskap och biologi medan de resonerade var ett väldigt välkommet inslag, att jag som lärare inte behövde ge dem kopplingarna utan att de sökte dem själva och hittade kopplingar med matematikbegreppen i samhälls -och vardagssammanhang. Gibbons (2009) s.100-101 beskriver att Janus-undervisning bygger på att skapa broar mellan elevernas förkunskaper och bygga vidare på det i undervisningen, vilket jag anser att eleverna fick möjlighet till i den här aktiviteten. Eleverna får även möjlighet att tillsammans utveckla sitt ämnesspråk och hjälpa varandra att gå från vardagsspråk och förståelse av diagrammen till mer ämnesspecifik förståelse och mer användning av ämnesspråk och begrepp, Gibbons (2009) s. 96-97. Jag ser många fördelar med att arbeta med uppgifter liknande progressiv mindmaping för att hjälpa eleverna  att utveckla och använda sina ämnesbegrepp och att de ska kunna sätta och använda dem i sammanhang.