Etikettarkiv: teamwork

Teamwork är nödvändigt

Är du proffs eller professionell?

Proffs det leder mina tankar till någon som är enskilt enastående exceptionell på något och i särklass i detta ämnesområde eller en praktik.

Att vara proffs är svårt, kanske omöjligt i skolans värld. Jag skulle vilja säga att ingen blir proffs på alla enskilda elever utom möjligen en enstaka lärare och elevens vårdnadshavare. Men på varje skola måste det finnas minst en som hittar in till den enskilda eleven.

Men att vara professionell är lite enklare, i alla fall när man som jag omges av ett professionellt team. Det är teamet består närmast av 16 andra kollegor, vidare till 5 andra arbetslag på skolan, vart och ett med sina kompetenser. Samt en ledningsgrupp med olika styrkor mål och drivenhet. I fortsättningen av inlägget inkluderar jag ALLA på Ektorpsskolan när jag skriver kollegor.

Att jobba i skolan är inte att vara ett individuellt proffs. Att jobba i skolan kräver professionella personer. Att kunna se sina egna styrkor och svagheter. Att tillåta och våga erkänna sina svagheter och att kollegor backar upp mig i en akut situation jag inte bemästrar, att jag med mina funderingar kan gå till någon med kompetens och bolla och reflektera för att komma vidare i mina tankar och det som behöver förändras.

Vi släpper ett antal 9or med fina resultat som vi slitit kämpat, utvecklats och lärt oss tillsammans med. Det har hänt att jag lämnat klassrummet i frustration de senaste 3 åren.. Då har en kollega direkt gått in och fortsatt min lektion, det har hänt att jag inte nått fram då har den andra pedagogen som då då funnits i klassrummet tagit över och gett en annan infallsvinkel gentemot eleverna. Jag har grubblat om elevers lärande, då har det funnits proffsiga kollegor, att bolla och prata eller pysa ut frustration med. Det har hänt att jag varit mindre professionell i stunder, då måste JAG reflektera över vad som gick fel, hur jag ska göra bättre nästa gång eller ställa saker tillrätta på mitt sätt och om det behövs med stöd av en eller flera kollegor. I mitt yrke är det mitt ansvar att ha goda relationer med mina (alla elever) och mina kollegor. Ibland går den goda relationen till eleven genom en annan kollega. Att våga ifrågasätta varandra eller ge varandra feedforward i det dagliga arbetet. Att se när en kollega kör fast och våga släppa utan prestige det är vägen mot professionell i mitt yrke

Att lita på varandra, att lära av varandra , att lita på processen, kan den här eleven reflektera i SO, då måste jag i NO eller idrott oxå kunna hitta den kunskapen. Hur gjorde So läraren? Kan jag göra liknande, eller handlar det om relation? Kan en annan lärare hjälpa mig? Eleven som simmar med en annan pedagog, eller orienterar med speciallärare. Att jobba professionellt innebär att jag ibland behöver låta en annan vuxen bedöma, peppa eller guida eleven, det handlar inte om ett misslyckande för mig. Det handlar om att eleven SKA lyckas!!
Att vi tar hjälp av varandra och inser att varken jag eller någon annan lärare kommer kunna bli proffs på varje enskild elev men tillsammans i ett team når vi betydligt många fler än om vi inte tillåter oss släppa in andra erkänna våra svagheter och använda och lära av alla kompetenser runt oss.


Att vi tar hjälp av varandra och inser att varken jag eller någon annan lärare kommer kunna bli proffs på varje enskild elev men tillsammans i ett team når vi betydligt många fler än om vi inte tillåter oss släppa in andra erkänna våra svagheter och använda och lära av alla kompetenser runt oss.

Att jobba för varenda unge, att tro på att alla kan, att våga tro igen efter tvivel det kräver mod tillit och framförallt professionella kollegor.

Att vara professionell- att ta tillvara på sina egna kvaliteter, andras kvaliteter såväl elevers som kollegors både inom och utanför den egna skolan.

Jag ser fram emot spännande utmanande och nytt lärande i höst tillsammans med nya elever och professionella kollegor. Till er som lämnat oss tack för lärande utmanande roliga år.

Annonser

Att utmana mig själv….

… att utmana min omgivning. Fortsättning på handledarutbildningen sammanföll med att jag hade en lärare med mig som speglade mig i klassrummet, det gav en del reflektioner om mitt lärande och framförallt hans roll när han fick mig att reflektera över lektionen vi tillsammans upplevt.  Det jag imponeras över är hur han utan att egentligen säga något, bara ställa frågor gör att jag själv reflekterar över vad jag gjort bra, hur jag vill tänka om till nästa gång och vilka faktorer som påverkar olika delar på lektionen. Jag har en tydlig förebild som handledare, någon jag kan lära mig av. Hur han speglade mig gjorde att jag själv började nysta i nya trådar och komma djupare i mina reflektioner om hur lektionen avlöpte och hur jag ska gå vidare till nästa tillfälle. Att våga spegla varandra och ställa rätt frågor leder onekligen till fördjupade reflektioner och en möjlighet att se sig själv utifrån.

Det som jag tänker är att det är viktigt att matematiklyftet och andra kollegiala utbildningar leder till är att vi skapar ett klimat som inbjuder och tillåter att vi diskuterar Vad, hur och varför. Att mina kollegor av nyfikenhet och öppenhet vågar ställa de här frågorna om olika moment, lektioner eller planeringar. Att jag dessutom själv mer reflekterar över dessa frågor, varför gör jag denna laborationen före detta moment eller liknande frågor, har jag ett syfte med det? Vad passar egentligen för den gruppen jag nu ska undervisa, behöver jag göra annorlunda beroende på vilket didaktiskt kontrakt och vilken kultur som råder i den specifika undervisningsgruppen. Att matematiklyftet leder till att det blir en naturlig del att vi alltid utmanar varandra med dessa frågor.  Vågar vi utmana oss själva och varandra utvecklas vi och utvecklar vår kompetens.

Vi behöver fundera på om att tycka olika vilket vi lätt kallar för konflikt verkligen är av ondo? Om jag behöver kunna förklara och argumentera för något märker jag tydligt hur väl förankrat det är oss mig att just detta är bra. Våga lyfta fram olikheter och hur olika fungerar i olika grupper. Att utmana och ställa frågor handlar inte om att kritisera utan om att vilja veta, eller kanske leder det till att den som får frågorna fördjupar sina egna reflektioner. Jag hoppas att samtalen jag leder kan leda vidare till att vi vågar utmana oss själva och varandra lite mer…. det utvecklar oss och gagnar elevernas lärande.

Höga förväntningar och målbilder…

Efter att ha lyssnat på Anna och Philips lärarpodd med Kjell Enhager har jag reflekterat en del. Har lyssnat flera gånger på Kjell i hans sommar och vinter-prat P1 sommar och vinter.  Jag AB som finns på Youtube är en annan digital inspelning av Kjell. Ofta handlar då mina reflektioner om mig själv så väl privat som i mitt yrke som lärare, därför var det extra roligt att höra Kjell prata just med fokus lärarrollen.

Han pratar mycket om målbilder, att tro på och flytta fram gränser och förväntningar. Det han säger om att ha en målbild för hur jag vill känna när en dag eller en lektion är slut tror jag på. Främst tänker jag på mig själv i sådana situationer när det kanske har gått lite knackigt ett tag, jag upplever att flera elever halkar efter eller det har blivit andra mindre goda lärsituationer av en eller annan anledning. Det är då viktigt att jag kan utvärdera, omvärdera och sträva efter att hitta en god målbild, att jag tror att det kommer bli en bra lärsituation och att eleverna kommer att vara med på tåget och nått det målet som är aktuellt för lektionen. Att jag orkar vågar och vill tro (och givetvis planerar för) att det ska bli bra lektioner/dagar. Jag är läraren jag behöver tro på att vi tillsammans ska lyckas i klassrummet, att varje individ jag möter ska nå så långt som möjligt och alltid har möjlighet att utvecklas. Jag har fantastiska kollegor som stöttar mig i detta, vilken tur. det är inte enkelt och ensam vore det otroligt svårt, att både se och kunna tänka om.

Han pratar om vikten av relationer och ha roligt, vi får inte underskatta tiden vi lägger på att skapa relationer och att visa eleverna att vi bryr oss om dem och främst TROR på dem. Att vi möter dem där de befinner sig och ger dem verktyg och tro på att de KAN nå just sina mål eller oftast i detta fallet målen för att komma in på gymnasiet. Kanske ännu oftare målen för just det arbetsområdet som är aktuellt. Att visa dem att vi tror de kan oavsett vad det gäller.

Hur jag uttrycker mig och pratar med eleverna är viktigt, det här har du inte lärt dig ÄN, är betydligt mer öppet än, det här har du inte lärt dig. Jag uttrycker en förväntan på att eleven kommer att lära sig. Det kan öppna upp för att motivera eleven att träna vidare istället för att ge upp. Att jag alltid formulerar mina förväntningar eller feedback till eleverna så det ger dem insikter om hur de ska ta nästa steg i just sin utveckling.

Det är jag som lärare som ska tro på mina elever, ha höga förväntningar på att de kan lyckas och nå långt (upp på kunskapskraven? eller kanske ännu hellre att de kan nå dit de önskar oavsett arena). Jag ska ska ständigt utvärdera och utifrån det justera planen om jag konstaterar att vi inte är på helt rätt kurs.

Kjell betonar vikten av orden Hjälp, Tack och förlåt…. Att jag vågar använda dem. Jag som lärare behöver våga använda dem i mitt klassrum. I mitt arbete tillsammans med mina kollegor.

Jag ber gärna mina kollegor om hjälp, hjälp mig att reflektera, hjälp mig att vända mina tankar när de blir negativa eller jag tappar tro. jag tränar på och utvecklas hela tiden i att våga  be om hjälp, vi blir alltid bättre tillsammans.

Tack för att ni finns både mina kollegor på min skola men även ni runt om i Sverige för att ni hjälper mig att utvecklas. Tack mina elever som hjälper mig att utvecklas som person och lärare.

Förlåt till mina elever när jag gjort misstag ni drabbats av. Förlåt till mina kollegor när jag inte lyssnat in eller glömt något jag skulle göra.

Imorgon när jag går till Jobbet har jag en klar bild om hur jag vill att det ska kännas när jag avslutar måndagens uppdrag tillsammans med eleverna. Imorgon är det FN-dagen, en dag att extra uppmärksamma allas lika värde.

Jag fick en mugg…..

Jag fick en kaffemugg med de fina orden “världens bästa lärare”. Den ska jag njuta av kaffe i under sommaren. Då finns det tid till att fortsätta min utveckling för att nå målet ”världens bästa lärare”. Då finns tid att reflektera över hur jag ska ta lärdom av det läsåret som gått och ta mig an nästa läsår på bästa sätt. För mig handlar läraryrket om en profession  som ständigt utvecklas förfinas och anpassas till det som är aktuellt just nu, så som vilka elever jag har, vilka kollegor som jag samarbetar med och det som är aktuellt i samhället och forskningen.

 

Presenten var från mitt arbetslag, ett team med kloka “världensbästalärare” som stöttar när jag behöver, utmanar mig, bidrar med sina kompetenser hjälper och därmed är nödvändiga för mig för att jag ska kunna fortsätta vara en bra lärare.

 

Vad innebär det egentligen att vara världensbästalärare, vilka kompetenser och egenskaper krävs av mig??

 

Att kunna skapa goda relationer, att reflektera över mig och min roll och mitt agerande när jag upplever att det inte fungerar. Våga backa och ta stöd av en kollega när det behövs och jag själv inte kan lösa en situation eller hitta in till en elev. För det är så tror jag att världensbästalärare är olika personer för olika elever och olika klasser.  Därför måste jag ständigt arbeta för att våga analysera och  reflektera över mig mina relationer, min roll och mina lektioner.

Backa andas be om ursäkt när det blivit fel. Alltid vara vuxen. Hitta varje elev och ibland krävs det stöd av någon klok kollega för att göra det. Att våga vara kritisk mot mig själv är en nödvändighet i mitt yrke och se på vad andra har som lyckas med det jag  inte lyckades likaväl med. Givetvis i kombination av att vara kompetent, kunnig och ha didaktiska kompetenser i mitt ämnen. Att kunna variera, att kunna individualisera, att kunna anpassa till olika klasser och grupper.

 

Två av världensbästalärare lämnar nu skolan för gott och ska njuta av med massa kunskap o erfarenhet. De har vågat ge mig kritik fråga men även lyssnat och visat att jag oxå kan eller mina  erfarenheter betyder något trots min relativa oerfarenhet. Dessa två har ständigt utvecklat och varit nyfikna på att lära nytt, trots otrolig kunskap kompetens och erfarenhet har de inte stannat upp och lutat sig tillbaka på gamla meriter. Beundransvärt och välvärt att ha som förebilder.

 

Jag njuter av lite Kaffe i min finaste mugg. Reflekterar lite över det jag hittills lärt. Njuter av sommarlovet blandat med lite skoltänk då och då. För att förhoppningsvis kunna göra skillnad för några elever till hösten. Tillsammans med samlad erfarenhet mina kollegor och jag  blir vi var och en världens bästa lärare /skolpersonal …. För någon elev.

 

Till er alla fantastiska lärare njuta och gör det som DU vill i sommar vare sig det handlar om fritid jobb eller båda delarna. Vi bestämmer faktiskt det själva om vill ägna delar av sommaren till saker som rör jobbet eller om vi vill stänga av helt och hållet.
Jag ska kolla några nyckelpigor dricka kaffe reflektera och en massa lustfyllda aktiviteter i olika format.

image